Svagt hopp för hederligt presidentval i Ryssland

KOLUMNISTER

I samband med val talar vi allt oftare inte om vem ska vinna, vänster eller höger, partiet för den östra landsdelen eller den västra, de nya arga demokraterna eller de gamla förnöjsamma.

Vi undrar i stället: Vem av dem ska stjäla valet, rigga valresultatet, försöka kapa makten? Och ska de lyckas?

Fusk i val strider mot institutionens själva idé: att i fria och hemliga val finna folkviljan.

Hederliga val lägger grunden för demokrati. Fusk leder till kaos; betrakta Kenya just nu. Ohederliga val lägger grund till våld och förbittring, vilka ibland tar sig uttryck i mordiska attentat; betrakta Pakistan.

Att knycka val är som att välta schackbrädet, när det spelet går en emot.

Är vår uppfattning, att valfusk breder ut sig mer än någonsin, befogad? Nej. De riggade och knyckta valen förekommer oftast i gamla Sovjetstater, där makten kapats av en gammal kommunistkoryfé. Denne finner inget värde i maktskifte och på den gamla goda tiden såg partiet till att han fick de 98 procent av rösterna som rätteligen tillkom honom.

Så är det på Kuba som har val i mars och i vilket en allt piggare 81-årig Fidel Castro ställer upp. (Ska vi gissa att han vinner?)

Så har det sedan några år varit i mysko länder som Uzbekistan, Kirgizistan och Turkmenistan fast det gamla boss-systemet formellt skulle ha övergivits. När valen inte vinns genom beslut i partiets centralkommitté har bossen en reservplan. Han stjäl valet genom manipulation av vallängder, genom att trycka ner extra många röster för sig själv i valurnorna och genom att låta rösträkningen gå ohederligt till.

Det är ett jävla sätt men i praktiken inte värre än den gamla onda tiden.

Attentaten är heller inte fler och värre. Mordet på Benazir Bhutto var mera undantag än regel.

Attentat är dessutom en metod som sällan leder till något avsett och önskat resultat. Den palestinske nationalisten Sirhan Sirhan som 1968 mördade Bobby Kennedy flyttade inte fram palestinska positioner. Mordet på Martin Luther King hade motsatt resultat till det åsyftade. Det påskyndade den svarta integrationen. Och Gavrilo Princip, som 1914 mördade den österrikiske ärkehertigen, ville ”befria” Bosnien från det habsburgska väldet och förena det med Serbien. Miss. Men bieffekten lät tala om sig. Skotten i Sarajevo startade första världskriget.

Ett skäl till stulna val är att det finns så många fler länder i dag än för 20–30 år sedan och att antalet demokratier är så många. Titta på Syd- och Centralamerika. 1980 var praktiskt taget alla kontinentens länder i händerna på diktatorer. I dag är alla demokratier minus en (Kuba). Det var en välgörande fläkt, när kontinentens nya, demokratiskt valde caudillo, Venezuelas Hugo Chaves i val gick bet på att ge sig själv livstidsmandat.

Det är på liknande vis inte ett djärvt påstående att säga, att valen som hålls i Serbien på måndag sker samvetsgrant och hederligt. Jag vet. Jag följde val i Serbien under landets mest krigiska och mordiska period på 90-talet. Mitt i den förråade stämningen hölls valen med allvar och fläckfritt.

Av samma skäl – jag har sett det med egna ögon – tror jag att valet i Pakistan den 18 februari genomförs prydligt. Jag följde valet 1991. Jag var uppe i gryningen och såg fattiga kvinnor under allvar köa upp framför skolan som var vallokal och välja bland partisymbolerna, ett hjul, en vävstol eller en cykel. De visste vad de gjorde och rösterna räknades korrekt. Det blir likadant i år.

Vi är slutligen framme vid gåtan: Hur hederligt – och hur ohederligt – kommer Vladimir Putin att genomgöra presidentvalen i Ryssland i mars?

Är det hoppingivande, när Putin vid ett möte med västjournalister sagt: ”Självklart är jag en äkta demokrat. Men vet ni vad som är problemet? Jag är den ende, det finns helt enkelt inga fler i världen.”

Rätt svar: Putins självbild och världsbild är inte hoppingivande.