Välj den bästa – även om det är en utlänning

KOLUMNISTER

Med det engagemang och den charm han visat i frågan och med den massiva majoritet hans politiska parti har i Amerikas lagstiftande församling, når redan före jul president Obama sitt mål, en reform som ger trygg sjukvård till alla medborgare.

Det är sedan Obamas helsike börjar: alla kommer att gnälla och klaga. Gällande välfärdsreformer finns mellan medborgaren och staten ett förhållande, som Anders Isaksson komprimerade i titeln till sin briljanta studie från 1994 om svenska förhållanden: ”Alltid mer, aldrig nog.”

Finns det något sätt för Obama att möta gnället, när det kommer?

Yes. Han ska i politiken ta lärdom av hur det går till i ännu viktigare sektorer av människans leverne – i nöjenas och fotbollens värld. I dem båda gäller: Bara det bästa är gott nog!

Titta på bio. När Hollywood vill göra en riktigt bra film drar det sig inte för att gå över ån efter vatten. ”Gökboet”, ”Amadeus”, ”Man on the Moon” är inte signerade med ett hollywood-genis namn. Nationell tillhörighet eller lokalpatriotism dikterar inte beslutet. Filmerna är gjorda av en tjeck, Milos Foreman.

Kolla opera och de stora symfoniorkestrarna. Ledningen för Washington National Opera ligger inte händerna på en amerikan. Till jobbet söktes den bästa av alla, spanjoren Plácido Domingo. Världens bästa symfoniker, Berlins, anförs inte av en tysk utan av britten Sir Simon Rattle. Och när England vill försäkra sig om framgångar för det mest nationella av allt, sitt fotbollslandslag, går det inte äran förnär att tillkalla en italiano, Fabio Capello.

Näringslivet har inte varit främmande att sätta sig över nationalismen. Coca Cola styrdes en tid av en kuban. Det svenskaste av företag, SKF, leds inte av en göteborgare men av en skotte, Tom Johnstone. På liknande vis hade det kanske varit klokt för Volvo att på åttiotalet ha köpt in en jeppe från BMW för att få svar på frågan: Hur gör ni för att skapa så snygga och snabba och gedigna bilar och få dem sålda i så stort antal. Och tänk om SAS snott hem en irländare till ledningen och förstått hur Ryan går till väga för att flyga för halva priset och tjäna sex gånger så mycket pengar.

Naturligtvis ska man göra likadant i den offentliga sektorn. Om Obama tänker som engelska fotbollförbundet och Berlins fil-harmoniker gör – jag vill ha den bäste även om det är en utlänning – skulle han välja Roselyne Bachelot som är Frankrikes hälsominister.

Okej, jag vet inte mycket om henne. Men hon står för det sjukvårdssystem som rankas som världens bästa. Det är en blandning av privat och statligt. Det är billigt. Det finns skaror av läkare långt ut i glesbygderna. Det finns distriktssköterskor som kommer hem och ger en en spruta. Och naturligtvis finns ingen kö till någon enda behandling.

Kanske är det när man kapat alla köer medborgare får förtroende för systemet – och med sådant förtroende finns i?dag inte den panik inför svininfluensan, la grippe porcine, som råder i Europas andra länder. En svensk politiker jag känner, Charlotte Cederskiöld noterade: ”Just det. Jag var på bröllop i Nantes i förra veckan. Alla pussade vi varandra tre gånger på kinden och var inte rädda för att ta varandra i handen.”

Det är vad Obama ska plagiera. Hospital a la Francaise.

FAKTA

Jag läser just nu …

… IB-agenten Gunnar Ekbergs självbiografi ”Dom ska ju ändå dö: tio år i svensk under-rättelsetjänst”. Sansad, detaljerad, cool. Kanske DFFG, KFML och Palestinagrupperna inte var de sjuttiotalets gullungar vi gjort dem till. Kanske IB och Säpo är värda en honnör.

Ekberg själv tonar fram bättre än populära spionromaners sadisthjältar.

Skandalerna i Röda Korset

… fick mig att fråga: Finns det längre ideella organisationer som arbetar ideellt (utan avlönad ordförande till exempel)? Ja. Tempelherreorden, skriver Owe Wagermark, har en humanitär fond som samlar in pengar till internationell hjälpverksamhet. Alla jobbar utan ersättning. ”Tvärtom använder vi våra

egna inkomster för att kunna genomföra den.” Fler exempel i nästa kolumn.