Dagens namn: David, Salomon
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Staffan
Heimerson

Därför kan domen vara justitiemord

Pela Atroshi mördades i Kurdistan 1999.   Pela Atroshi mördades i Kurdistan 1999.

För journalister finns målet att genomlysa något ruttet och få en ändring till stånd.

Vi vill bli som Per Lindeberg i fallet Da Costa. Två läkare släpades till åtal sedan delar av en styckad kropp efter en prostituerad hittats. Läkarna friades men miste sin yrkeslegitimation. Lindeberg hävdade i sin kampanj att rättegången blev politiserad och att läkarna utsatts för ett justitiemord.

Vi vill bli som Hannes Råstam. Han skrev en bok om Thomas Quick och påpekade utredarnas slarv och förutfattade meningar. Boken förvandlade bilden av Quick från en dömd patologisk massmördare till en helt friad person.

Kanske tar jag ett steg på denna rättfärdiga väg när jag nu riktar uppmärksamhet på fallet Dakaz Atroshi.

 

Den kurdiska flickan Pela Atroshi var 1999 offer för det första i Sverige uppmärksammade hedersmordet.

När om tio dagar Dakaz Atroshi, en av Pelas farbröder, kliver ut ur Hallanstaltens utslussningshem som en fri man efter 16 år i fängelse är det dags att granska vad som kan vara ett justitiemord. Det har efter oegennyttigt detektivarbete av en enskild person - Kjell Palmberg, 50, en egenföretagare i fastighetsskötsel och författare till ”Den talande tystnaden” - dissekerats. Slutsats: Starka tvivel på att polisarbetet har gått grannlaga till.

 

Nu när farbror Atroshi släpps vill Palmberg ställa frågorna:

1. Var domen en opartisk juridisk process? Eller var den en skådeprocess till varning för muslimer i Sverige?

2. Var Pela Atroshi-fallet över huvud taget ett hedersmord? Eller var det ett familjedrama som slutade i mord på grund av en psykiskt labil fader?

3. Fick tingsrätten i Sverige bristfälligt underlag? Svensk polis hade inte kontaktat utredarna i Dohuk, den kurdiska stad där Pela mördades. När mordet togs upp i Stockholms tingsrätt fick de utredande kurdiska poliserna inte vittna. Överste Shallahan var beredd att svara på alla frågor. Men svenska polisen hade redan sin version klar.

4. Finns det fog för påståendet att de svenska utredarna inte var objektiva när de inte följde upp huvudvittnenas motsägelsefulla utsagor?

 

När Palmberg funnit svaren - och om dessa röjer - att Dakaz Atroshi är offer för en rättsskandal blir Palmberg årets Lindeberg eller Råstam.

Tragedin började 1999 i Farsta. Den 19-åriga Pela hade ett dåligt förhållande till sina föräldrar. Hon ville leva som sina svenska tjejkompisar och träffa pojkvänner. Pappan Agid ville att hon, på kurdiskt vis, giftes bort med en utvald kurdisk man.

Pela rymde. Familjen polisanmälde försvinnandet. Vid ett tillfälle var farbrodern Dakaz med hos polisen som moraliskt stöd. Efter en tid fick familjen veta att Pela bodde med en pojkvän i en lägenhet i Råcksta.

Pappan stördes av att flickan hade skämt ut familjen.

 

Problemet löstes när Pela tillsammans med sin mamma Fatima på sommaren reste till klanens födelsestad Dohuk i den irakiska delen av Kurdistan. Två veckor senare följde hennes syster Breen och pappan efter. Alla bodde hos släkten. Farbröderna fanns där också. Vistelsen blev en mardröm för systrarna, främst för Pela. Det var hot och misshandel. Den 24 juni hördes två skott i huset. Pela mördades.

 

Rättsväsendet i Irak utredde. Fadern Atroshi erkände mordet. Hans skildring av hur det gått till bekräftades av systern och mamman redan 15 minuter efter dådet.

Palmberg och den svensk-kurdiske aktivisten Kurdo Baksi har i en debattartikel noterat att i alla rättsordningar tillerkänns det första vittnesmålet störst vikt, i synnerhet då det gäller ett våldsdåd som detta.

Pappa Agid dömdes till fängelse i ett år i Irak. Han avtjänade sex månader.

Farbrodern Dakaz friades helt. Ingen har påstått att han har hållit i en pistol. Bara två jäviga vittnen, mamman och systern, har senare pekat ut honom som medkonspiratör.

Naturligtvis finns synpunkter på irakisk rättsuppfattning kontra svensk. Så blev det. Farbröderna var bosatta i Sverige. De återvände. I januari 2000 anhölls de. I rättssalen ska åklagaren, enligt författaren, ha yttrat: ”Jag känner i magen att ni är mördare”.

Modern och systern vittnade under den nya rättegången. Deras utsagor skilde sig från dem de gett i Dohuk. Det ­resulterade i att båda farbröderna av Stockholms tingsrätt dömdes till livstids fängelse.

I sin kampanj säger sig Palmberg ha funnit att förhören med kronvittnena Breen och Fatima har stora brister. De är så motsägelsefulla att det var tjänstefel av polisen att inte komma med uppföljande frågor.

I medier framställdes farbröderna som obildade kurdiska bergsmän medan båda i själva verket är utbildade. De hade varit aktiva i kampen mot tyrannen Saddam Hussein för kurdisk självständighet.

 

Elva år har gått sedan privatspanaren Peter Johanson intervjuade de ansvariga utredarna på plats i Kurdistan, vilka aldrig hörts av svensk polis. För att få Dakaz Atroshi upprättad lämnade Johanson till Högsta domstolen in en resningsansökan om drygt 100 sidor.

Inget hände.

 

Men om tio dagar slås fängelseporten upp. Kanske griper Dakaz ordet.

Staffan Heimerson

Visa fler
Om Aftonbladet