Bush säkrar väljare med kovändning

NYHETER

USA:s president underkänner sin egen fredsplan. I praktiken antar han Ariel Sharons i stället.

  En gåva till Israels premiärminister.

  Men också en del i Bushs återvalsstrategi.

George W Bush överger sin egen fredsplan för Israel-Palestina-konflikten och övertar, i praktiken, Ariel Sharons fredsplan.
Foto: AP
George W Bush överger sin egen fredsplan för Israel-Palestina-konflikten och övertar, i praktiken, Ariel Sharons fredsplan.

Formuleringar som "dödsstöten åt fredsprocessen" känns utslitna. Men vad George W Bush gjorde i ett drag i går var att i det närmaste undanröja behovet av fredsförhandlingar.

  Han gav Israel rätt att behålla viktiga bosättningar på Västbanken.

  Sharon plockar bort 9 000 bosättare från Gaza och får behålla över 90 000 på Västbanken.

Avgjorde enväldigt

Samtidigt fällde Bush som enväldig domare utslaget i en av de viktigaste återstående förhandlingsfrågorna. Palestinierna har inte rätt att återvända till de områden i Israel som de flydde ifrån när staten Israel grundades.

Det enda viktiga tvistemål Bush avstod från att avgöra till Israels favör var frågan om Jerusalems framtid.

Han gjorde den historiska kovändningen på sitt pojkaktigt självsäkra sätt från talarpodiet i Vita huset i går kväll. Alla undrade om de hörde vad de trodde att de hörde.

Alla fredsförhandlingar har fram till nu utgått från att det är gränserna från före kriget 1967 som gäller.

Gaza och Västbanken är ockuperade områden som ska återlämnas.

Bush lanserade för mindre än ett år sedan sin fredsplan "färdplanen mot fred" där en hörnsten är att Israel ska utrymma bosättningar på ockuperad mark.

Nu överger han den och talar plötsligt "om att acceptera nya realiteter på marken".

Bosättningarna i sig är inte nya. Många av dem har funnits länge och växt till medelstora städer. Det nya är den mur eller barriär som när den är färdig förenar dem med det egentliga Israel.

En mur som Bushadministrationen hela tiden starkt motsatt sig byggandet av. Nu verkar Bush ha bytt fot även där. Med ett öga på den 2 november.

Våldet kan trappas upp

Att göra sig osams med Israel ett valår är ingen bra strategi under normala förhållanden. Med Irakproblemen på halsen kunde det vara ödesdigert.

Ur en aspekt gör Bush rätt. En längre tid har det varit uppenbart att parterna inte själva klarar av att lösa konflikten. Någon utifrån måste göra det åt dem.

Jag ställer mig dock tveksam till om Bushs ensidiga inhopp på Israels sida är rätt metod att få stopp på våldet och skapa fred.

Palestiniernas protester lär nå stormstyrka och risken är att våldsspiralen accelererar.

Den stat de erbjuds är som en schweizerost med viktiga områden avskurna från varandra.

Sharons plan är en ensidig deklaration av att "så här gör vi". Israel drar sig tillbaka bakom sin mur och slänger åt palestinierna resterna av Västbanken som ett halvätet köttstycke. Det här är vad ni får - take it or leave it.

Wolfgang Hansson