Ingen tjänar på hans död

Sanningen gick i graven och bödeln kom undan

NYHETER

För bara två veckor sedan spände Slobodan Milosevic, 65, blicken i mig.

På en gång uppgiven och trotsig. I allra högsta grad levande.

Med sin död "smet" han från straffet och nådde på ett märkligt sätt sitt mål att stoppa krigsförbrytarrättegången.

Jag hade åkt till Haag för att se varför rättegången drog ut på sitt femte år.

Milosevic show mötte mig. Han struntade i domarnas ständiga uppmaningar att hålla sig till åtalet. Han förvandlade domstolen till en politisk arena för sig själv och de serbiska tittare som följde den som en såpopera.

Bakom de jättelika glasrutorna till rättssalen verkade han ibland trött, men det fanns inget som förutskickade hans snara död. Inte heller tillstymmelse till ånger.

Trotset var hans sätt att falla med flaggan i topp. Han gjorde allt för att visa sitt förakt för tribunalen.

Röster i huvudet

Dagen jag var där klagade Milosevic över "skrällande röster" i huvudet. Domarna suckade över Milosevics taktik att spilla tid, men den alltid närvarande läkaren kom springande med sin bruna väska och rätten tog 30 minuters paus. Sedan satt Milosevic åter på sin plats. Tjurigt motvillig.

Ex-diktatorns hälsoproblem var väl kända. Högt blodtryck, trötthet och hjärtproblem. Milosevic fick regelbundet förstklassig läkarvård.

Ändå gick Haagtribunalens värsta mardröm - att han skulle dö eller begå självmord i cellen - i uppfyllelse. Tribunalen hade bättre skäl än någon annan att hålla Milosevic vid liv.

Milosevics familj och supportrar i Serbien har redan gett domstolen skulden för hans död, med anklagelser om att tribunalen inte lät honom åka till Moskva för läkarvård.

Sanningen är att Milosevic kunde få den vård han behövde i Haag. Begäran att få resa till Moskva var en manöver för att få träffa sin familj, försena processen och kanske fly rättvisan.

Ingen - utom möjligen Milosevic själv - tjänar på hans död.

Offren och deras anhöriga nekas rätten och tillfredsställelsen att få se "slaktaren från Balkan" dömd. Han som med sin dröm om ett s tor-Serbien spred så mycket död, tortyr och etnisk rensning i Bosnien, Kroatien och Kosovo.

Minnena lever

Nu lever de drabbade vidare med sina minnen, och känslan av att bödeln kom undan.

Tribunalen stoppas på upploppet från att fälla en dom i den största krigsförbrytarrättegången sedan Nürnbergprocessen efter andra världskriget. En dom i Haag skulle sätta punkt för den värsta epoken i Europas historia efter andra världskriget. Nu blir det bara ett kommatecken.

Sanningen har inte varit lätt att dra ur Milosevic. Nu blir det omöjligt.

Milosevic show är över för gott.

Wolfgang Hansson