Kuppen i Honduras blir internationell kris

Wolfgang Hansson: Våldsam upplösning blir allt troligare

Manuel Zelaya, Honduras president, avsattes i en kupp.
Foto: Reuters, AFP
Manuel Zelaya, Honduras president, avsattes i en kupp.
NYHETER

Det började som en kupp i en av Centralamerikas bananrepubliker.

Men är på väg att utvecklas till en internationell kris med höga insatser.

Ett bråk där det omaka paret Hugo Chavez och Barack Obama står på samma sida.

Wolfgang Hansson.
Wolfgang Hansson.

Inifrån sin fristad på Brasiliens ambassad i Tegucigalpa försöker Honduras störtade presidenten Manuel Zelaya elda på sina anhängare att hålla liv i protesterna mot kupmakarna.

Senaste svaret från kuppregeringen är införandet av undantagslagar. Polis och militär får gripa vem som helst utan skäl och bryta upp folksamlingar. Tidningar, radio och TV som "attackerar lag och ordning" kan stängas tillfälligt.

Regimen menar allvar. Under dagen stängdes åtminstone en av oppositionens radiostationer, el Globo de Tegucigalpa, som ofta direktsänt från demonstrationer.

Honduras kräver även att Brasilien ska lämna över Zelaya inom tio dagar annars hotar kuppmakarna slå igen ambassaden.

En redan spänd situation har förvärrats.

Omvärlden har hela tiden stenhårt backat den störtade presidenten. Men det finns skäl att även ifrågasätta Zelayas demokratiska vandel.

Kuppen i juni utlöstes av att Zelaya via en folkomröstning försökte ändra landets grundlag. En stark misstanke är att han ville ta bort begränsningen för hur länge presidenten kan sitta. För att själv kunna bli omvald.

Parlamentet och Högsta domstolen förbjöd Zelaya att hålla folkomröstningen. När han ändå gick vidare vaknade han på morgonen den 28 juni med gevärspipor riktade mot ansiktet. Fortfarande Iförd pyjamas flögs han ut ur landet.

Ett annat viktigt skäl till kuppen var att Zelaya drivit Honduras åt vänster. Landets affärsmän uppskattade inte hans kompisrelationer med Venezuelas Hugo Chavez och Kubas Raul Castro. Militären var sura för att Zelaya sparkat arméchefen.

Efter kuppen kastades Honduras in i kaos.

EU-länderna kallade omedelbart hem sina ambassadörer. IMF och Världsbanken har frusit utbetalningen av sina lån till landet. OAS, Organisation för Amerikas stater, har tillfälligt uteslutit Honduras.

Kuppregimen har blivit en internationell paria. Landets ekonomi är hårt drabbad av sanktioner.

Frågan är hur länge de orkar stå emot de massiva påtryckningarna från en enad värld.

Regimen planerar nyval i slutet av november. Men det valet kommer knappast att erkännas av omvärlden.

Faran är att kuppmän blir desperata och släpper lös våldet. Undantagslagarna är ett oroande tecken. Liksom de tunga beväpningen utanför Brasiliens ambassad.

Märkligast med hela den här historien är att president Barack Obama och socialistpresidenten Hugo Chavez är förenade i sitt krav att Zelaya ska återinstalleras. Ändå ingår Zelaya i den nygamla latinamerikanska traditionen att med alla medel försöka hänga sig kvar vid makten så länge det bara går.

Främste representanten för den nyordningen är just Hugo Chavez.