Stressad Obama ska lösa två ödesfrågor i Köpenhamn

Kärnvapnen ett bortglömt men lika stort hot som klimatet

NYHETER

Trots de få timmar Obama tillbringar i Köpenhamn ägnar han inte all tid åt klimatet.

Tillsammans med Rysslands president Medvedev ska han avvärja ett annat hot mot världen.

Ett bortglömt hot.

Förr var kärnvapenhotet den stora ödesfrågan i världen - inte klimatet.

Sedan Sovjetunionens upplösning och terrorbalansens död har den nästan helst försvunnit från dagordningen. Men kärnvapnen finns kvar.

Både USA och Ryssland har flera tusen kärnvapen med stridsspetsar i ständig beredskap. Inom loppet av 15 minuter kan de skickas från sina underjordiska bunkrar och förinta en stor del av världen. Mycket snabbare än klimatet.

Både Obama och Medvedev bär ständigt med sig koderna för att kunna beordra en kärnvapenattack.

En värld helt fri från kärnvapen är ett av Obamas mest utopiska mål men också det som mer än något annat föll Nobels fredsprisjury i smaken.

Under året har han inlett förhandlingar med Ryssland om att minska de aktiva kärnvapnen. Han har personligen träffat Medvedev tre gånger.

Parterna är i stort sett överens. Enligt vissa amerikanska uppgifter kan det bli en principöverenskommelse mellan Obama och Medvedev redan i dag i Köpenhamn i skuggan av klimatförhandlingarna.

I vilket fall ska de två träffas för att diskutera kärnvapenreduktion istället för klimat.

Att Obama trots att han bara stannar nio timmar i Köpenhamn ändå ägnar tid åt kärnvapnen visar vilken stor vikt han fäster vid denna ödesfråga.

Tanken är att avtalet formellt ska skrivas under någonstans i Europa före nyår. Det ersätter i så fall det s k Start-avtalet som skrevs under 1991 och löpte ut för några dagar sedan.

I ett första steg ska kärnvapnen minskas från 2 200 i dag till 1 600. Dessutom ska bombplan som kan bära kärnvapen och land- och sjöbaserade robotar minskas med hälften.

Men det är bara början. Obamas abmitiösa mål är att fortsätta förhandlingarna redan innan bläcket hunnit torka på det nya avtalet.

Då står de gamla kärnvapnen i fokus. De som tagits ur drift men fortfarande lagras och åter kan aktiveras. Liksom de mindre så kallade taktiska kärnvapen som i dag fortfarande finns kvar i Europa.

Vapnen förvaras på bevakade platser men säkerheten är inte alltid den bästa. Det är dessa lite mindre vapen som man fruktar i värsta fall kan hamna i händerna på terrorister.

Frågan är hur långt ryssarna är beredda att gå. De ligger så långt efter USA när det gäller konventionella vapen att kärnvapnen fortfarande fungerar som en kombination av livförsäkring och statushöjare.

Precis som gäller för klimatet är det långt kvar tills kärnvapenhotet är eliminerat.