USA ger kärn- vapnen ny roll

"Obama bestraffar de olydiga"

Barack Obama och Dmitrij Medvedev strax efter lunch i dag, när de skrev under nedrustningsavtalet.
Foto: AFP
Barack Obama och Dmitrij Medvedev strax efter lunch i dag, när de skrev under nedrustningsavtalet.
NYHETER

De flesta kan dra en lättnadens suck.

Iran, Nordkorea och några till har skäl att känna flåset i nacken.

Obamas nya kärnvapenstrategi bestraffar de olydiga.

USA:s president använder kärnvapenstrategin för att peka ut vad han anser vara de verkliga hoten i världen.

Tvärtemot sin föregångare George W Bush kallar han dem inte skurkstater utan ”outliers”, ungefär avvikare. Detta för att markera att det finns en återvändo. De kan fortfarande bli välkomnade tillbaka in i det internationella samfundet.

Sedan Kalla kriget har kärnvapnen fungerat som avskräckning från ett krig mellan USA och Ryssland (då Sovjetunionen). Obama vill definitivt bryta denna koppling. Det finns inte längre någon verklig risk för en kamp om världsherraväldet mellan länderna.

Största risken är en annan.

Diktaturstater

Att terrorister eller diktaturstater kommer över kärnvapen eller kärnhemligheter.

Uttryckt med den amerikanske försvarsministern Robert Gates ord:

– Vi kommer att ställa till svars varje stat, terrororganisation eller annan ickestatlig aktör som stödjer eller möjliggör för terrorister att få tag på eller använda massförstörelsevapen.

Därför utesluter inte Obama i sin nya kärnvapenstrategi möjligheten att använda kärnvapen mot Iran eller Nordkorea.

Obama utesluter inte heller att USA är den som först attackerar med kärnvapen.

Däremot lovar USA klart och tydligt att inte attackera något land med kärnvapen som skrivit på icke-spridningsavtalet och som inte innehar kärnvapen. Inte ens om detta land attackerar USA med kemiska eller biologiska vapen. USA använder bara kärnvapen ”i en extrem situation”.

Mer risk än tillgång

En rejäl förändring jämfört med hur tidigare presidenter sett på kärnvapen. Obama omdefinierar kärnvapnens roll.

För Obama är kärnvapnen mer en risk än en tillgång. Avskräckningseffekten gentemot andra stater kan i dag upprätthållas med extremt kraftfulla och pricksäkra konventionella vapen.

För att verkligen visa att han menar allvar lovar Obama att inte utveckla några nya kärnvapen. De vapen som finns får moderniseras enbart med redan existerande delar och teknik.

Mot terrorgrupper existerar ingen effektiv avskräckning.

Obamas mål är en helt kärnvapenfri värld vilket skulle omöjliggöra för grupper som al-Qaida att genomföra det ultimata terrordådet.

Dit är det långt.

Varken i Teheran eller Pyongyang darrar statsledningarna. Irans president Mahmoud Ahmadinejad kallade Obama för ”cowboy” i ett tal.

–  Mr Obama, du är en nykomling, skanderade han inför tusentals anhängare i ett tal. Vänta tills svetten torkat och du fått lite erfarenhet.

Avfyras dygnet runt

Kärnvapenstrategin är som det mesta annat under Obamas presidentperiod rejält försenad. Resultatet av ett kraftigt motstånd från militären. I Pentagon ser man fortfarande kärnvapnen som avgörande för USA:s säkerhet och maktställning. Vilket manifesteras i att man fortfarande har samma höga beredskap som under Kalla kriget. Vapnen kan avfyras inom 15 minuter dygnet runt, 365 dagar per år.

Obamas tajming är ändå perfekt.

I dag skriver han i Prag på ett nytt nedrustningsavtal med Ryssland. Nästa vecka håller Obama ett internationellt toppmöte om kärnvapensäkerhet i Washington.

Kärnvapen kommer att stå i fokus åtminstone ett tag framöver.

FAKTA

Detta innebär nedrustningsavtalet

Nedrustningsavtalet mellan USA och Ryssland som i dag undertecknas i Prag är det första mellan staterna på 20 år.

Viktigaste punkten är att båda sidor förbinder sig att inte ha fler än 1 550 aktiva kärnvapen som kan skjutas i väg på kort varsel. Det är en minskning med cirka 30 procent.

Det rör sig om kärnvapen som sitter monterade i långdistansrobotar, på atomubåtar som cirklar runt i världshaven och som kan lastas på bombplan.

Dessa vapenbärare ska minskas till antal med hälften.

Avtalet omfattar inte de tusentals stridsspetsar som båda sidor har i reserv. Totalt över 20 000 vapen. Inte heller de medeldistanskärnvapen som USA har stationerade på militärbaser i Europa.

Obama vill dock inleda förhandlingar även om dessa vapen.

Att avtalet skrivs på just nu är ingen slump.

Nästa vecka står Obama som värd för en internationell konferens i Washington om hur man ska hindra terrorister att få tag på kärnvapen. I maj hålls FN:s stora möte om icke-spridningsavtalet.

Ska Obama få någon trovärdighet för sin vision om att avskaffa alla kärnvapen måste han själv visa att USA är berett att göra minskningar.

Avtalet måste godkännas av den amerikanska kongressen och den ryska duman innan det träder i kraft.