Kolumn

Wolfgang Hansson

Assange - farlig sabotör eller demokratins försvarare?

USA kan inte visa på konkreta skador efter wikileaks dokument

NYHETER

Kritiken mot wikileaks har nått orkanstryka, inte minst från makthavarna i USA.

Men hur farliga är dokumenten egentligen?

Är Julian Assange en farlig sabotör eller demokratins försvarare?

Får man tro Obamaadministrationen är han ett hot mot världens säkerhet.

– Vårdslöst och farligt, säger Pentagon om offentliggörandet av dokumenten.

Vita huset talar om "allvarlig risk för (amerikanska) säkerhetsintressen".

– Jag uppmanar (presidenten) att använda varje offensiv kapacitet som den amerikanska regeringen förfogar över för att stoppa ytterligare skadliga offentliggörandet av wikileaks, säger Peter King, kongressman från New York.

Att objektivt värdera skadorna är svårt men trots brösttonerna har Vita Huset och den amerikanska militären ännu inte kunnat visa på någon konkret skada wikileaks åstadkommit efter att dokumenten publicerats, annat än att sänka USA:s och vissa andra länders trovärdighet.

Katastrof

Det handlar mer om att dokumenten kan vara potentiellt farliga än att de hittills lett till någon katastrof på marken.

När wikileaks avslöjade dokument som beskrev krigsläget i Irak och Afghanistan anklagades de för att lämna ut lokala personer som hjälpt USA och som därför skulle kunna utsättas för hämndattacker från fienden; Saddamrebeller, al-Qaida eller talibaner.

En kritik som också människorättsorganisationer som Amnesty stämde in i liksom pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser.

Men än så länge har USA inte vist upp ett enda konkret fall där någon dödats på grund av dessa dokument som publicerades i somras.

Alternativ

Däremot bidrog wikileaks till att avslöja krigsförbrytelser när man offentliggjorde en video som visade hur en amerikansk helikopterbesättning från luften attackerade och dödade en grupp civila irakier.

Man gjorde också en viktig insats när man gav allmänheten en alternativ bild till USA:s officiella av hur krigen egentligen förs.

Många lovordade wikileaks när man förra året avslöjade dumpning av farligt avfall i Afrika.

Vad gäller de senaste dokumenten är problematiken en annan. Innehållet är pinsamt för USA och kan störa relationerna med andra länder men den stora skadan ligger på ett annat plan.

Diplomatin som metod att lösa konflikter riskerar att bli förlamad. Folkrättsexperten Ove Bring instämmer i den bedömning som bland andra den svenske utrikesministern Carl Bildt gör.

Framgångsrik

– Ambassadörerna i olika länder känner sig inte längre fria att spekulera och komma med politiska omdömen eftersom dessa riskerar att bli offentliga, säger Bring. Om det diplomatiska bakgrundsbruset upphör förhindrar det diplomatin att hitta lösningar på konflikter. Istället för tyst diplomati blir det bara tyst.

Konflikten mellan diplomati och demokratisk öppenhet har alltid funnits.

– Diplomati behöver vara hemlig för att vara framgångsrik, menar Bring.

Wikileaks är långtifrån först med att publicera hemliga dokument. Daneil Ellsberg var 70-talet motsvarighet till Julian Assange. När han läckte ut hemliga dokument om den amerikanska krigföringen i Vietnam, den så kallade Pentagonrapporten väckte det enorm sensation och vrede. Ellsberg kallades av Nixonadministrationen för världens farligaste man.

bin Ladin

I dag är det svårt att tänka sig någon - vid sidan av Usama bin Ladin - som Obamaadministrationen hellre vill ha tag på än wikileaksgrundaren Assange. Men wikileaks opererar i ett juridiskt ingenmansland i cyperspace.

Enligt Ove Bring finns det inga internationella avtal och lagar som reglerar publiceringen.

Så länge han inte sätter sin fot i USA är det svårt för USA att komma åt honom. Särskilt som det enda Assange gör är att göra dokumenten tillgängliga. Det är källorna, inte wikileaks som lämnar ut dokumenten.