Sverigebild smutsas av Assange-affären

Snurrig rättshantering väcker omvärldens misstankar

NYHETER

Bilden av Sverige som rättstat riskerar att få sig en rejäl törn av Assange-affären.

Misstanken är redan vitt spridd att Sverige går USA:s ärenden.

Grunden till detta är den rättsliga hanteringen av våldtäktsanklagelserna.

Under gårdagen blev jag uppringd av en rad brittiska journalister som ville veta hur det svenska rättssystemet egentligen fungerar, om Assange kunde vara säker på att få en juste rättegång och hur stor risken var att han skulle utvisas till USA.

– Hur kan en åklagare först åtala, sedan avskriva och åtala igen, undrade en BBC-reporter.

Wikileaksgrundarens brittiske advokat har ifrågasatt det svenska rättsväsendets oberoende. I Australien finns en utbredd uppfattning hos allmänheten att Sverige låtit sig påverkas av mäktiga intressen.

Uppfattningen baserar sig på den för utomstående något snurriga hanteringen av våldtäktsanklagelserna mot Assange.

Förstasidesstoff

Den 20 augusti beslutar en jouråklagare att Assange ska anhållas för våldtäkt. Av okänd anledning offentliggörs hans namn vilket är ett brott mot sekretessen. Nyheten blir förstasidesstoff runtom i världen.

Dagen efter beslutar chefsåklagare Eva Finné att bevisen inte räcker för ett anhållande och avskriver våldtäktsanklagelserna.

Under tiden fortsätter hon pröva om Assange begått något annat brott typ sexuellt ofredande. 25 augusti avskriver hon alla misstankar om brott.

Advokat Claes Borgström - som representerar de två kvinnor som anser sig ha blivit våldtagna - blir upprörd och kräver en överprövning av fallet. Den 1 september beslutar Marianne Ny, åklagare i Göteborg, att återuppta förundersökningen.

Förtroende

Den 18 november begär hon Assange häktad i sin frånvaro och att han ska efterlysas internationellt. Utan denna efterlysning hade han inte kunnat gripas annat än i Sverige.

Dessa turer fram och tillbaka ökar inte precis förtroendet för den rättsliga processen, vare sig i Sverige eller utomlands. Det framstår som det svenska rättväsendet inte riktigt kan bestämma sig för om bevisen räcker för åtal eller inte. Misstanken finns att personer i rättapparaten blivit nervösas och låtit sig påverkas av att det faktum att Julian Assange är en internationell kändis. En ifrågasatt sådan av många regeringar. Inte minst USA.

Underförstått att om han varit vilken svensk man som helst så hade det aldrig blivit något åtal.

Ovanlig

Assange advokat Björn Hurtig hävdar att det är mycket ovanligt med en internationell efterlysning vid den här typen brott. Sverige tar initiativ till cirka 100 internationella efterlysningar per år men någon närmare statistik än så finns inte.

Jag ringer Karin Rosander, informationsdirektör på åklagarmyndigheten för att höra hur vanligt det är att åklagarbeslut ändras.

– Inte helt ovanligt, säger hon. Under 2009 skedde det i 12 procent av de fall där överprövning begärdes, eller 214 ärenden.

Hon kan dock inte svara på hur vanlig hela "Assange-kedjan" är där tre olika åklagare fattat olika beslut.

Svårt sudda bort

Även om det visar sig att den svenska hanteringen varit klanderfri så finns misstanken om påverkan där i omvärldens ögon. Den blir mycket svår att sudda bort.

Brittiska dagstidningen The Independent har i dag en artikel där man i detalj redogör för Assange umgänge med de två kvinnor som anklagar honom och där man påpekar att en av dem ordnade ett kräftkalas till hans ära och väntade flera dagar med att gå till polisen och göra en anmälan.

I en annan artikel hävdar Independent att USA redan inlett informella samtal med Sverige om ett utlämnande.

Sådär kommer det att fortsätta.