Kolumn

Wolfgang Hansson

Kan Säpo hitta terrorister i tid?

Wolfgang Hansson: Övervakning avskräcker från dåd

NYHETER

Ett hundratal på sin höjd. Fler är inte personerna som Säpo betraktar som presumtiva terrorister.

Den typiske terroristen finns inte. Men en personlig kris och någon som knuffar honom över tröskeln, är ingredienser som ofta finns med.

När ett tiotal svenska ungdomar av somaliskt ursprung 2009 reste till terrororganisationen al-Shabaabs träningsläger i Somalia ringde Säpos alla varningsklockor. Säpo hade ingen möjlighet att bevaka dem på plats, men följde dem när de återvände till Sverige.

Säpos problem är att ingen är terrorist innan man utfört ett terrordåd. Ändå är det precis vad säkerhetspolisen har till uppgift att förhindra. Ett misstag är ett för mycket.

Ofta handlar det om personer som invandrat från muslimska länder, men det kan också vara deras barn födda i Sverige eller konvertiter, etniska svenskar som konverterat till islam.

Säpo är beroende av tips från de presumtiva terroristernas omgivning och information från utländska underrättelsetjänster. I dag förekommer ett omfattande utbyte av information.

Säpo följer personernas resemönster, samlar in ekonomisk information och använder resurskrävande övervakning. Terrorexperten Magnus Ranstorp anser att Säpo generellt har bra koll men uppenbarligen inte på alla.

– Vem som ska övervakas är en svår avvägning som Säpo ställs inför varje dag, säger han.

Han illustrerar svårigheten med ett citat från den nordirländska terroristorganisationen IRA, sedan man försökt döda Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher i ett attentat i Brighton 1984. Thatcher överlevde.

”Ni hade tur i dag”, sa IRA i ett meddelande till järnladyn. ”Skillnaden för oss är att vi bara behöver ha tur en enda gång.”

Säpo kan i hemlighet avlyssna telefoner, läsa e-post och vanlig post men bara om det finns en stark brottsmisstanke.

Säpo vill inte själva avslöja hur många presumtiva terrorister man har på sin radar, men Ranstorp säger att det inte rör sig om fler än ett hundratal av 400 000 muslimer i Sverige. De riktigt farliga med välkända terroristkopplingar är långt

färre.

En del av dessa vet att de är övervakade. Vilket kan vara ett effektivt sätt att förhindra terrordåd.

När amerikanskpakistanske Denis Headly tidigare i år planerade ett terrordåd mot danska tidningen Jyllands-

Posten, ringde han en person i Sverige för att be honom delta i aktionen. Svaret han fick var: ”Jag avböjer. Jag vet att Säpo har koll på mig.”

Fanatiska ungdomar är en tacksam bas för terroristrekrytering.

– Tyvärr finns det en liten grupp ungdomar som inte ser sig som en del av det svenska samhället, säger Mahmoud Aldebe, generalsekreterare för Sveriges muslimska förbund. De känner sig marginaliserade och känner att de måste agera.

Många upptäcks inte av församlingarna.

– I dagens globaliserade värld finns inga gränser, säger riskdagsledamot Mehmet Kaplan. Människor kan sitta i sitt vardagsrum och prata med likasinnade på andra sidan jordklotet via nätet. Där kan de få inspiration och idéer.

Den typiske terroristen finns inte. Den brittiska polisen har kartlagt personer som genomfört eller planerat terrordåd i Storbritannien. De fann enligt Ranstorp bara två gemensamma nämnare:

Sårbarhet. De befann sig i någon form av personlig kris. De var sökande.

Radikalisator. I deras omgivning fanns någon som kunde uppmuntra dem, få dem att gå över gränsen mellan tanke och handling. Kan Säpo hitta dem i tid?