Kolumn

Wolfgang Hansson

Diktatorn visar sitt rätta ansikte

Våldet ett mått på hur rädd Lukasjenko är att förlora makten

NYHETER

Alexander Lukasjenko vann valet i Vitryssland.

Ändå är han den stora förloraren.

Oppositionen tvingade honom att visa sitt rätta ansikte och det var inte vackert.

Ur Lukasjenkos synvinkel var själva vitsen med valet att ge hans regim en demokratisk legitimitet. Att övertyga EU att han är beredd att abdikera från titeln "Europas sista diktator".

För två år sedan beslöt EU att tillfälligt häva de reserestriktioner som hindrade Lukasjenko och 35 andra ledande vitryssar att besöka EU-länder. Diktatorn svarade med att börja putsa på den demokratriska fasaden och utlova politiska reformer.

Hans mål med valet var att få EU att permanent häva resrestriktionerna och andra sanktioner som infördes efter fuskvalet 2006. Detta i ett skede då Vitrysslands livsviktiga förbindelser med den mäktiga grannen Ryssland kraftigt försämrats.

Lyckas

Fram till i går kväll såg det ut som Lukasjenkos lyckats hyfsat med sin taktik. Oppositionen kunde bedriva sin valrörelse relativt obehindrat med normala vitryska mått mätt. Den utländska pressen möttes av en mer öppen attityd än vid tidigare val. Utrikesminister Carl Bildt och andra EU-företrädare lät försiktigt positiva.

Ända tills tiotusentals demonstranter i går kväll samlades på Oktobertorget i centrala Minsk och ropade slagord med krav på Lukasjenkos avgång. Då svarade kravallpolisen som den brukar - med rödglödgade batonger.

En av oppositionsledarna slogs medvetslös.

I ett enda svep putsades den vackra fernissa som Lukasjenkos jobbat så hårt på bort. Åter synligt blev hans rätta ansikte, den stenhårde, brutale och maktfullkomlige diktatorn.

Nervös

Det finns bara två förklaringar.

Antingen är kravallpolisen så van vid att slå på demonstranter att de inte kan föreställa sig att man behandlar politiskt oppositionella på något annat sätt.

Troligare är att Lukasjenko blev så nervös när han såg hur många demonstranter som samlats att han inte vågade annat än att slå ner motståndet. Rädd att han annars skulle störtas från makten. Förmodligen är han väl medveten om att missnöjet med honom och hans regim är vida utbrett bland befolkningen.

Förra valet väntade han fem dagar innan han lät kravallpolisen slå till.

Valet i sig blev inte heller den uppvisning i demokrati som Lukasjenko tänkt försöka lura i EU. När rösterna skulle räknas hade de internationella valobservatörerna inte möjlighet att följa processen.

– Trots att vi var i samma rum som rösträkningen pågick kunde vi inte följa den, säger Kent Härstedt, s-riksdagsman och chef för den svenska valövervakningsstyrkan inom OSSE, den Europeiska fred- och säkerhetsorganisationen.

Härstedt berättar i telefon från Minsk hur han satt 7-8 meter från rösträknarna. De visade honom de ogiltiga röstsedlarna men han hade ingen möjlighet att kontrollera vems namn som stod på de giltiga valsedlarna.

När Härstedt protesterade kom den kvinnliga chefen i vallokalen fram med en bunt på flera tusen valsedlarna.

– Hon bläddrade igenom dem ungefär som man bläddrar igenom en kortlek, berättar Härstedt. Sedan sa hon; "Är du nöjd nu?".

Precis likadant gick det till i alla vallokaler där någon av OSSE:s 400 valobservatörer var närvarande.

Billig

OSSE kommer därför inte att ge valen grönt ljus. En stor prestigeförlust för Lukasjenko som häller rejält med grus i maskineriet för att få EU:s sanktioner permanent hävda. Snarare ökar risken för fler sanktioner.

Den vitryske diktatorn kan mycket väl överleva ändå. De gamla banden med Moskva verkar åter vara reparerade. Strax före valet skrev Vitryssland och Ryssland på en rad avtal som bland annat garanterar Lukasjenko billiga leveranser av olja och gas, grunden för att den vitryska ekonomin inte ska kollapsa.

Risken är stor att Europa för leva med sin sista diktator en bra stund till.