Domaren jagade krigsförbrytare - nu sitter han på de anklagades bänk

Spanien vill inte gräva i sitt blodiga förflutna

Foto: Foto: THORKILD AMDI
NYHETER

Han är känd världen över som den modige spanske domaren som försöker sätta dit höga ledare som begått omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

När Baltasar Garzon försökte tvätta Spaniens smutsiga byk från diktaturåren under Franco hamnade han själv på de anklagades bänk. Fälls han är karriären över.

Garzon blev internationell kändis när han begärde Chiles förre diktator Augusto Pinochet utlämnad för brott mot mänskligheten medan denne befann sig i England 1998 för att få läkarvård.

De brittiska myndigheterna placerade Pinochet i husarrest och behöll honom där i 18 månader medan de funderade på hur de skulle ta sig ur den knepiga situationen utan att framstå som diktaturkramare. Det slutade med att Pinochet fick återvända till Chile och likt en mirakelman reste sig ur sin rullstol och promenerade från flygplanet.

Villebråd

Även om Pinochet slapp undan vågade han aldrig mer sätta sin fot utomlands och Garzon etablerade en ny princip i internationell juridik. För den som misstänktes för brott mot mänskligheten fanns det inga nationsgränser längre. Så fort personen lämnat det egna hemlandet var han ett tillåtet villebråd.

Mänskliga rättighetsorganisationer som Amnesty och Human Rights Watch hyllar Garzon för att han hjälpte till att avskaffa traditionen av straffrihet för världens envåldshärskare.

Garzons inhopp på arenan gjorde att rwandier som gått i exil plötsligt gick att åtala för sin roll i folkmordet i Rwanda 1994. Tchads förre diktator Hissene Habré åtalades av en senegalesisk domare.

Amnesti

Men alla är inte glada.

Särskilt inte de som vill sopa de allvarliga brott som begicks under Francisco Francos långa styre i Spanien fram till 1975 under mattan. Landet har aldrig tagit itu med sitt blodiga förflutna. Istället försökte man glömma och gömma. 1977 togs en lag som gav alla inblandade i övergreppen amnesti.

Men alla anhöriga till de över 100 000 människor som mördades eller försvann vill inte glömma. De vill ha upprättelse och klarhet. De gick till Garzon Baltasar som gav order om att öppna ett antal massgravar och postumt åtalade Franco och hans närmaste medhjälpare för folkmord.

Det hela slutade med att målet ogillades. Rättare sagt - alla trodde det var där det skulle sluta.

Riskerar sparken

Men två grupper långt ut på högerkanten anklagade Garzon för att medvetet ha brutit mot den amnestilag som infördes 1977. Spaniens Högsta domstol har sagt ja till att ta upp målet och ska komma med ett avgörande inom kort. Skulle Garzon dömas riskerar han 20 år avstängning från domaryrket vilket i praktiken sätter stopp för hans karriär.

En fällande dom är inte utesluten trots att många juridiska experter tycker att åtalet mot Garzon helt saknar grund. Inte minst eftersom FN krävt att Spanien ska upphäva sin amnestilag. Man anser inte att det går att ge amnesti för brott mot mänskligheten.

Garzon har med sin höga svansföring skaffat sig många fiender genom åren både till höger och vänster.

En fällande dom skulle få den märkliga effekten att den ende som döms för Francos brott blir den domare som hade mod nog att försöka utreda dem.

En fällande dom skulle också lämna efter sig en unken doft av ett Spanien som inte vågar konfrontera sitt förflutna.