Kraftig upptrappning att stänga ambassad

Oppositionen riskerar att bli den stora förloraren

Vitrysslands ambassad på Lidingö utanför Stockholm.
Foto: P-O SÄNNÅS
Vitrysslands ambassad på Lidingö utanför Stockholm.
NYHETER

Att stänga en ambassad är en mycket kraftig markering, närmast en krigsförklaring. Att så sker är mycket ovanligt.

Vitrysslands diktator är uppenbart förbannad på Sverige. Sveriges stöd till människorättsgrupper är troligen det får honom att se rött.

President Alexandr Lukasjenko är känd för en ledarstil som karakteriseras av tvära kast. Enda stunden vill Europas sista diktator bli kompis med EU. I nästa ger han EU-länderna fingret. Ofta beroende på om han behöver mjölka ut några fördelar eller om han istället kan vända sig till Ryssland.

När Vitryssland i förra veckan kastade ut Sveriges ambassadör Stefan Eriksson och Sverige svarade enligt diplomatisk sed med att utvisa några höga vitryska diplomater kändes det som konflikten var över.

Vad ligger bakom?

Stängningen av ambassaden och de indragna arbetstillstånden för alla Sveriges diplomater i Vitryssland är en kraftig upptrappning.

Vitryssland försöker få det till att Sverige överreagerade genom att utvisa för många diplomater. Men det är uppenbart att något annat ligger bakom.

Förmodligen en långvarig irritation över Sveriges höga svansföring i frågan om brott mot de mänskliga rättigheterna.

Sverige har haft en särskild roll inne i Vitryssland, bland annat genom att den utsparkade Eriksson talade vitryska och därför blev något av en ledarfigur inom den utländska diplomatiska kåren i kontakterna med oppositionen.

Sverige har via Sida och genom EU slussat stora penningsummor som stöd till mänskliga rättighetsorganisationer i Vitryssland. Något som skett helt öppet.

Straffa Sverige

Exakt när Lukasjenko bestämde sig för att straffa Sverige är det bara han själv som vet. Vissa tror att den så kallade nalleincidenten i början av juli då en svensk pr-byrå utan tillstånd flög in över huvudstaden Minsk och släppte tusen nallar som protest mot förtrycket kan ha varit droppen.

Men mycket talar för att Lukasjenko bestämt sig långt tidigare för att agera och bara väntade på rätt tillfälle.

Relationerna med Sverige har försämrats konstant sedan presidentvalet i december 2010. Upptakten till valet präglades av ökad öppenhet och möjligheter för oppositionen att arbeta demokratiskt. Allt detta tog slut över en natt när en rad oppositionella misshandlades och greps, bland annat flera av presidentkandidaterna.

Lukasjenko kände uppenbarligen sin maktposition hotad.

Där någonstans såddes kanske fröet att slå till mot dem som stödjer oppositionen. Och det är svårt att hitta ett land som gör det mer högljutt än Sverige. Det är inte alla länder som har en utrikesminister som formulerar sig så rakt som Bildt. Senast i dag med de föga diplomatiska orden "Lukasjenko beter sig som den buse han är".

Största förloraren

Vitryssland och Sverige lär knappast hamna i annat än ett ordkrig. Den redan hårt trängda oppositionen riskerar bli den stora förloraren om det blir knivigare för Sverige att driva sina biståndsprojekt utan diplomatisk personal på plats.

– Jag tror att det går men det blir tveklöst svårare, säger socialdemokratiske riksdagsmannen Urban Ahlin med stort kontaktnät i Vitryssland. Det tragiska är att Vitryssland alltmer isolerar sig i en självvald isolering.

Ahlin förväntar sig att EU nu ställer upp på Sveriges sida och vidtar åtgärder mot Lukasjenko.

Det är han inte ensam om.