Vågar Bildt ta upp avrättningar när han träffar Rouhani?

Bilden av Iran som västvärlden inte vill prata om

1 av 2
Rouhani.
NYHETER

När Carl Bildt närmaste dagarna möter Hassan Rouhani träffar han inte bara mannen som försöker bryta Irans isolering.

Sveriges utrikesminister träffar samtidigt ledaren under vars styre rekordmånga fångar avrättats.

I dess dagar handlar nästan alla artiklar om Iran om hur landets president Rouhani i rekordfart lyckats göra en total omsvängning av Irans politik gentemot västvärlden. Hur den ständigt leende Rouhani bedyrar att Iran inte har några som helst planer på att skaffa kärnvapen och är beredd att ge västvärlden bevis och garantier för det.

Ett budskap som tacksamt tagits emot av bland andra president Obama som vill undvika ett krig på grund av Irans kärnvapenambitioner.

Rouhani gör ett intelligent och resonabelt intryck. Borta är den uppblåsta retoriken och det öppna väst- och Israelshatet hos företrädaren Mahmoud Ahmandinejad.

Rouhani säger att Iran är beredd att följa internationella regler på alla områden och ha vänskapliga relationer med alla länder.

De flesta verkar övertygade om att Irans nye president, som tillträdde i somras, verkar uppriktig och ärlig i sin vilja att sluta fred med västvärlden.

Rekord i avrättningar

Detta är en bild av Rouhani. Den är viktig, spännande och ny.

Men det finns också en annan sida av Irans ledare som det talats väldigt tyst om.

Sedan Rouhani blev president har antalet avrättningar i Iran ökat kraftigt.

Under de första månaderna avrättades 300 fångar. Rekord under en motsvarande tidsperiod. Så har det fortsatt. Bara under januari har över 40 personer hängts.

De flesta av avrättade åtalas för knarkbrott men det finns också politiska fångar bland offren, framförallt kurder. Då lyder åtalspunkterna ofta "fientlig verksamhet mot gud" och "korruption på jorden".

I många fall är rättegångarna över på fem minuter.

En kraftig ökning har också skett av offentliga avrättningar, ofta på idrottsarenor med tusentals människor på läktarna. Ett sätt att försöka skrämma befolkningen.

Mänskliga rättighetsorganisationer som Amnesty och Human Rights Watch har riktat stark kritik mot Iran för avrättningarna och de bristande rättssäkerheten.

Nekar FN

Rouhani skriver inte under några avrättningsbeslut men vilka signaler han ger är en viktig omständighet för hur många som avrättas. En sådan signal är utnämningen av Mustafa Pourmuhammadi till justitieminister. Han var en av de ansvariga för massavrättningar i Iran på slutet av 80-talet. Att Rouhani gett honom den viktiga posten tyder inte precis på att han vill göra upp med det förflutna.

FN:s särskilde rapportör för mänskliga rättigheter i Iran har begärt att få besöka landet två gånger sedan Rouhani tillträdde men nekats med motiveringen att "Iran inte erkänner FN-rapportören".

Många i västvärlden verkar tro att Rouhani är en reforminriktad regimkritiker som kom till makten tack vare folkets val. I själva verket var han en av ett fåtal kandidater som blev godkända av landets religiöse ledare Ali Khamenei. För övrigt en person som Rohani arbetat mycket nära under många år som ledamot i Nationella säkerhetsrådet.

Rouhani har under en stor del av sitt vuxna liv varit en maktspelare i den krets som styrt Iran. Han var Irans kärnvapenförhandlare när det avslöjades att Iran i hemlighet försökt skaffa sig kapacitet av tillverka kärnvapen.

Sopa under mattan

När Iran nu lägger om kursen så är det inte Rouhani som plötsligt blivit liberal. Bakom sig har han Ali Khamenei som insett att den religiösa diktaturen riskerar att störtas om man inte får stopp på sanktionerna som underminerar landets ekonomi och gör människor fientligt inställda till regimen.

I västs allmänna eufori över tövädret är det lätt att de grova brotten mot mänskliga rättigheter glöms bort och sopas under mattan för att inte störa bilden av det nya Iran.

Vågar Bildt ta upp avrättningarna med Rouhani?