Små chanser till demokratiskt val i våldets skugga

Västvärlden hoppas kunna lämna Afghanistan med gott samvete

NYHETER

Att valet i Afghanistan i morgon genomförs på ett demokratiskt sätt beskrivs av nästan alla experter som avgörande för landets framtida utveckling.

Sanningen är snarare att omvärlden vill ha ett "snyggt" val så att de med gott samvete ska kunna lämna landet åt sitt öde.

Efter drygt tio år av utländsk inblandning går det att peka på vissa framsteg i Afghanistan.

En tredjedel av de som går i skolan är flickor. Under talibanernas styre fram till 2001 var undervisning av flickor förbjudet.

I huvudstaden Kabul kan kvinnor arbeta och visa sig utan slöja.

På pappret är Afghanistan någon slags demokrati med regelbundna val och ett parlament som stiftar lagar.

Men verkligheten inför valdagen på lördag ser helt annorlunda ut.

Nästan alla utländska valobservatörer har lämnat landet av säkerhetsskäl. De få som är kvar arbetar inom avspärrade områden.

Mord

Hundratals vallokaler kommer inte att kunna hålla öppet. Även på många ställen där vallokalerna är öppna är det förknippat med livsfara att rösta. Talibanerna har hotat gör allt de kan för att sabotera valet och visa att regeringen inte har kontroll.

Genom mordet på Nils Horner och andra journalister, senast i dag på en tysk fotograf och en kanadensisk reporter, har talibanerna lyckats skrämma iväg nästan alla utländska journalister från Afghanistan.

Lägg därtill att det är bäddat för omfattande valfusk precis som vid valet 2009. Antalet tryckta valsedlar övertiger vida antalet väljare. Och även om det denna gång finns många fler afghanska valobservatörer vore det naivt att tro på ett fuskfritt val.

Ändå försöker många experter utåt att andas optimism.

Ta över

Valet betraktas som ett viktigt test för Afghanistans unga demokrati. Det är första gången som en demokratiskt vald president ska lämna över till en efterträdare. Hamid Karzai får inte ställa upp för ännu en period men har agerat i kulisserna för att få inflytande över minst två av kandidaterna.

Men västvärldens rädsla handlar egentligen om något helt annat. USA och Nato har beslutat att dra tillbaka sina militära styrkor från Afghanistan vid årsskiftet. Meningen är att den afghanska armén och polisen ensamma ska ta över ansvaret för säkerheten.

Västvärlden vill kunna visa att de lämnar ett Afghanistan som befinner sig i hyfsat skick. Där demokratin slagit rot och militären har kontroll. Allting som motbevisar den bilden gör att det ser ut som USA och Nato försvinner från landet med svansen mellan benen. Då känns det som de många hundra miljarder kronor och alla de ansträngningar som under drygt tio år pumpats in i landet varit förgäves.

Laglös skurkstat

Västvärldens engagemang i Afghanistan handlar inte först och främst om en omsorg om afghanernas väl och ve. Västs stora intresse är att försöka undvika att Afghanistan återigen förvandlas till en laglös skurkstat där terrorister i lugn och ro kan förberedda terrordåd mot New York, London, Paris och andra världsmetropoler.

Det var därför som USA hösten 2001 med hjälp av den lokala gruppen Norra Alliansen störtade talibanerna. Det var därför som omvärlden startade det ena biståndsprogrammet efter det andra trots att merparten av miljarderna försvunnit i korruption.

Till slut insåg USA att de aldrig skulle lyckas besegra talibanerna militärt. Då gällde det att hitta ett ärofyllt uttåg.

Nyss var de utländska soldaterna nödvändiga för Afghanistans säkerhet. Nu vill västpolitikerna få oss att tro att afghanerna ska klara sig lika bra själva. Det är snarare en önskedröm än en optimism grundad i fakta.

Ser man på ett grannland där USA också störtat en diktatur och infört demokrati så förskräcker spåren. Afghanistan kan mycket väl vara på väg mot samma våldsamma kaos som Irak. I

 den mån man inte redan är där.