Hade inte hänt om inte Putin invaderat Ukraina

NYHETER

Vladimir Putins stormaktsambitioner har redan fått effekt på Sverige.

Att förse nya generationen av spaningsplanet Jas Gripen med kryssningsmissiler hade aldrig varit aktuellt om inte Ryssland annekterat en del av Ukraina.

Kryssningsrobotar är ett offensivt precisionsvapen som från stort avstånd kan slå ut exempelvis en ledningscentral, flygledartorn eller annan viktig infrastruktur.

Svenska militärer framställer ett införskaffande som en naturlig del av teknikutvecklingen. Men för ett land som inte själv har några planer på att attackera andra finns det i stort sett bara ett skäl att skaffa den här typen av vapen. Att avskräcka en presumtiv fiende.

Den svenske politiker som för ett år sedan hade förordat att Sverige skulle utrusta Jas med kryssningsmissiler hade stämplats som krigshetsare. Utrikesminister Carl Bildt uteslöt i höstas en införskaffande med orden "Sveriges försvar är ett försvar".

Yrvakna

Efter Rysslands invasion av Krim och fortsatt aggressiva beteende mot Ukraina har stämningsläget svängt totalt. Plötsligt slåss yrvakna svenska politiker om att framstå som mest försvarsvänliga. Där det tidigare inte funnits några pengar till ett utökat försvar trollas det nu fram miljarder.

Omsvängningen bygger helt på Vladimir Putins ändrade beteende visavi omvärlden. När Ryssland invaderade Georgien 2008 borde det ha varit en väckarklocka men få såg det som annat än ett enstaka ryskt ingripande i en före detta Sovjetrepublik. Den ryska invasionen ledde inte till några ökade satsningar på Sveriges försvarsförmåga.

Med annekteringen av Krim har det uppstått ett mönster där det framstår som tydligt att Putin vill återupprätta den stormaktsstatus som Sovjetunionen hade före kollapsen 1991. Även om inga politiker fruktar en rysk attack mot Sverige är det uppenbart att väldigt få längre vågar utesluta ett sådant scenario någon gång i framtiden.

Simulerad attack

Rysslands simulerade luftattacker mot mål i östra Sverige förra året har också bidragit till att det nu är rena julafton för alla som vill stärka Sveriges militära förmåga.

Kryssningsrobotar på Jas vore ett tydligt budskap till Putin att Sverige inte tänker lägga sig på rygg om vi utsätts för ett anfall.

Men de kan även uppfattas som ett avsteg från Sveriges linje att framstå som ett fredligt sinnat och alliansfritt land utan några aggressiva avsikter. Kryssningsrobotarna används normalt för att attackera en motståndare genom att slå ut viktiga funktioner, inte i försvarssyfte.

När USA invaderade Irak 2003 var kryssningsmissiler ett viktigt vapen i inledningsskedet.

Extremt dyrt

Kryssningsrobotar riskerar alltså att ändra på hur Ryssland ser på Sveriges försvar. Det kan vara både bra och dåligt.

Sveriges hoppas att Ryssland ska se det som att vi är beredda att försvara oss och att Ryssland därför ska avstå från ett anfall. Men det kan också hända att Kreml uppfattar förändringen som att Sverige blir mer aggressivt sinnat.

Tveklöst vore kryssningsrobotar en upprustning av det svenska försvaret vilket Svenska Freds inte varit sena med att påpeka. Men det följer en trend i övriga världen där fler och fler länder skaffar sig den här typen av avancerade vapen.

Ryssland har själva ökat sitt innehav och Finland tänker utrusta sina stridsflygplan med kryssningsrobotar.

Kryssningsrobotar är extremt dyra vapen. Putins bröstande kommer att kosta svenska skattebetalare hundratals miljoner kronor.