Vad säger att USA ska lyckas den här gången?

Inget uppmuntrande facit från tidigare insatser

1 av 9 | Foto: MANUEL BALCE CENETA/AP
USA:s inträde i kriget ett svårt misslyckande för en president vars mål var att avsluta krig och nedrusta.
NYHETER

President Obama gick till val på att avsluta krig.

Nu tvingas han försvara varför han startar ett nytt.

Ska USA lyckas den här gången eller slutar de lika illa som efter föregångaren Bushs krigsäventyr?

President Obamas taktik är att med minsta möjliga amerikanska inblandning stoppa och krossa den islamiska staten, IS. De osedvanligt brutala militanta islamisterna som USA betraktar som ett globalt hot av ännu större dimensioner än al-Qaida.

Obama hoppas att det faktum att Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten och Jordanien deltog i nattens attacker ska bevisa att arabvärlden står bakom USA i uppfattningen att IS är så farliga att de måste stoppas. Därmed hoppas han motverka bilden av att det är USA och västvärlden som går i krig mot islam.

Frågan är om det ändå inte är så som många radikala islamister kommer att välja att tolka insatsen. I så fall kan bombningarna hjälpa till att rekrytera ytterligare krigare till IS. Islamister från hela världen som blir så upprörda över Obamas krig att de reser ner till Mellanöstern för att slåss mot USA.

Kidnappad

Det var vad som hände efter USA:s invasion av Irak 2003.

En annan risk är terrordåd. IS uppmanade i går anhängare runtom i världen att döda så många medborgare som möjligt från de länder som deltar i bombningarna av IS. Redan har sympatisörer i Algeriet kidnappat en fransman och hotat att avrätta honom.

Hur stora är möjligheterna att kriget mot IS blir framgångsrikt?

Fallgroparna är många.

Obama har väldigt tydligt deklarerat att USA inte kommer att sätta in några marktrupper. Flyganfall är så långt han är beredd att gå.

USA:s plan bygger på att länderna i regionen sätter in marktrupper mot IS. Men än så länge är intresset minst sagt svalt.

Gåta

Samtidigt erkänner Obama själv att flygbombningar inte räcker för att besegra IS. Vilket understyrks av en enig kör av militära experter och erfarenheter från Irak där IS bombats sedan slutet av sommaren. Bomberna har hejdat islamisternas framfart men när den irakiska armén och kurdiska peshmerga styrkor försöker rycka fram och ta tillbaka territorium så har framgångarna hittills uteblivit nästan helt. Vilket är en gåta eftersom IS enligt CIA inte har mer än 30 000 soldater totalt och Iraks armé åtminstone på pappret är 20 gånger så stor.

Om en bred koalition bombar IS under några månader utan större framgångar så riskerar man istället att IS stärks. Att de får ännu mer hjältestatus bland radikala islamister.

USA:s tidigare ingripanden i regionen har inte precis rosat marknaden.

Göda islamism

USA lyckades störta talibanerna i Afghanistan som gav en fristad åt al-Qaida men man har inte lyckats besegra talibanerna militärt. Tvärtom är risken överhängande att de kommer tillbaka till makten i någon form när Nato drar sig ur Afghanistan vid årsskiftet.

George W Bush Irak-krig hjälpte till att göda militant islamism i landet och i regionen. Kriget är en direkt orsak till att föregångaren till IS, al-Qaida i Irak, bildades och till att det sekteristiska hatet blossade upp. Irak står inför en akut risk att delas i tre olika länder.

Inget uppmuntrande facit.

Att bombningarna i Syrien är tveksamma ur folkrättslig synpunkt är förmodligen inget som håller Obama vaken om nätterna. Normalt skulle USA:s koalition behöva en begäran om hjälp från Syriens regering. Men eftersom man inte överhuvudtaget vill ha något med diktatorn al-Assad att göra så väljer man att betrakta regimen som illegitim.

Normalt krävs ett ok från FN för den här typen av operation. Den vägen är dock i praktiken stängd eftersom Ryssland motsätter sig all inblandning i Syrien och skulle lägga in sitt veto.

På ett personligt plan är USA:s inträde i kriget ett svårt misslyckande för en president vars mål var att avsluta krig och nedrusta. Obama kan mycket väl lämna efter sig samma röra i världen som Bush gjorde.