Erdogan vill ha all makt i Turkiet

Med krig och nyval vill han locka röster

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Foto: AP
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
NYHETER

Turkiets starke man Tayyip Erdogan vill ha all makt.

Försöken att bilda en koalitionsregering var dödsdömda redan från början.

För att skaffa fler röster i ett väntat nyval har Erdogan istället återupptagit kriget mot kurderna.

Turkiet höll val så sent som i juni. Resultatet chockade ledarna i AKP, det parti som de senaste tio åren dominerat turkisk politik och går under beskrivningen milt islamistiskt.

För första gången sedan partiet kom till makten 2002 fick de ingen egen majoritet. Mycket beroende på att det kurdiska partiet HDP för första gången lyckades komma in i parlamentet trots en spärr på tio procent.

Men Tayyip Erdogan som var AKP:s ledare och premiärminister i många år ville inte acceptera förlusten. Förra året blev han vald till Turkiets president och har sedan dess efter amerikansk modell försökt att omvandla den normalt ceremoniella posten till en långt mäktigare roll.

Han har med åren utvecklats till en alltmer maktfullkomlig ledare. En vattendelare var oroligheterna i Gheziparken i Istanbul för två år sedan då allmänheten ville stoppa att parken skulle ersättas av en stor moské och ett shoppingcenter. Erdogan kallade demonstranterna för "terrorister" och sociala medier för "samhällets värsta plåga". Sedan dess har han med jämna mellan rumt stängt ner både Facebook och Twitter.

Han verkar genuint övertygad om att han personligen är bäst lämpat att fatta alla beslut.

Kopia av Putin

Från att ha varit en rätt respekterad ledare i Europa ser många honom nu som en kopia av Rysslands Vladimir Putin. En demokratisk vald envåldshärskare som bygger sin maktställning på starka nationalistiska strömningar.

Erdogans mål var från början att modernisera Turkiet och förvandla den före detta militärdiktaturen till en demokratisk nation redo att träda in i EU. När han märkte att det fanns ett starkt motstånd i vissa EU-länder, framförallt Frankrike, tog tålamodet slut.

Istället har Turkiet utmärkt sig på senare år som det land i världen som fängslar flest journalister. Bandinspelningar har offentliggjorts där Erdogan själv kan höras hota chefredaktörer och beordra dem att sparka misshagliga journalister.

EU-medlemskapet känns i dag som en avlägsen dröm så länge Erdogan sitter kvar vid makten.

En annan av hörnstenarna i AKP:s politik som havererat är projektet att försöka få till fred med kurderna som vill få självstyre eller självständighet. Under några år har det rått vapenvila mellan den väpnade kurdiska gruppen PKK och den turkiska staten. Men även det spåret har Erdogan övergett i sina försök att samla mer makt runt sig.

Många döda

Under sommaren har Turkiets militär attackerat kurdiska byar och PKK-fästen med många döda på båda sidor som följd. Det skedde samtidigt som man inledde en av USA efterlängtad offensiv mot Islamiska staten, IS. Tidigare lät Turkiet IS hållas eftersom terrorgruppen var ett verktyg för att hålla kurdiska styrkor i Syrien och Irak i schack.

Genom att attackera kurderna vill Erdogan skapa en känsla av fara i landet som han hoppas ska resultera i att väljarna röstar på AKP i det nyval som snart kommer att utlysas. Antingen står man på terroristernas sida, som Erdogan kallar kurderna, eller på hans.

Erdogan behöver en egen majoritet för att AKP ska kunna styra enväldigt i parlamentet och för att grundlagarna ska kunna ändras så att presidenten får mer makt.

Turkiet är inte bara kandidatland till EU. Man är också medlemmar i Nato och därmed en viktig kugge i västvärldens säkerhetspolitiska bygge. Alla tendenser till instabilitet och inbördeskrig i Turkiet påverkar Europas säkerhet negativt.

Erdogan kan snart bli en lika stor huvudvärk för västvärlden som Putin i Ryssland vars koncept Turkiets president verkar ha kopierat.