Borde vi se kvinnorna som presumtiva terrorister?

I dag ses kvinnor som reser från Europa till Syrien som offer

NYHETER

Medan vi ser med stor oro på männen som reser från Europa för att strida på Islamiska statens sida i Syrien betraktas svenska och europeiska kvinnor som rekryteras av IS mer som oskyldiga offer.

Borde vi egentligen se på dem som presumtiva terrorister?

Kvinnorna är ännu betydligt färre men inte så få att de kan negligeras.

Säpo uppger att man hittills har 30-40 dokumenterade fall där kvinnor som är svenska medborgare rest till Syrien för att gå med i IS. Experter varnar för ett stort mörkertal.

Snittåldern ligger på 15-20 år. Kvinnorna är något yngre än männen och kommer från något bättre ekonomiska förhållanden, har lite bättre studieresultat.

Det reser ett antal frågor.

Vad kan få en kvinna uppväxt i Sverige, om än med rötterna i Mellanöstern, att lämna ett liv i relativ frihet och välstånd för att resa till ett land i krig som styrs av en jihadistisk grupp som förtrycker kvinnor?

Frågan kan vara fel ställd inser jag när jag besöker ett seminarium på tankesmedjan Frivärld. Forskaren Jessica Katz, som tidigare arbetat med våldsbejakande extremism på justitiedepartementet, har skrivit en rapport där hon delvis vänder upp och ner på invanda begrepp.

IS mer jämställt

– Muslimska kvinnor i Sverige känner sig inte nödvändigtvis fria här, säger Katz. Som muslimer och kvinnor är de dubbelt marginaliserade. De uppfattar den Islamiska staten som mer jämställd. För dem kan det vara en del i en frigörelseprocess att ansluta sig till IS där de får en tydlig uppgift.

Problemet kan alltså vara att vi med våra västerländska glasögon har svårt att förstå vad som egentligen driver dessa kvinnor.

Sverige ligger högt men flest kvinnor reser från Storbritannien och Frankrike.

Än så länge är det inte vanligt att kvinnorna deltar i strid. Istället gifts de bort med IS-krigare och utför hushållsarbete. Men de upprätthåller också på olika sätt stödjande funktioner inom kalifatet, den islamska stat som IS grundat. De uppfostrar barnen i IS anda, deltar som rekryterare av andra kvinnor och sprider IS propaganda.

Grundandet av kalifatet och en romantiserad bild av det utgör en viktig motivation för många kvinnor att göra resan.

Och precis som männen genomgår kvinnorna en radikalisering. I den första fasen av rekryterare på hemmaplan eller via nätet. I den andra fasen på plats i Syrien.

Lika farliga

Istället för att uppfatta kvinnorna som offer som blivit "lurade" att bli en del av IS borde vi kanske betrakta dem som precis lika farliga som männen.

Terroristforskaren Hans Brun kommer på rak arm visserligen bara på ett fall hittills där en kvinna genomfört terrordåd i IS namn. Ett attentat i Turkiet.

– Men fenomenet är inte nytt, berättar han. Kvinnliga terrorister fanns inom IRA på Nordirland och ETA i Spanien, berättar Bruun. De så kallade svarta änkorna från Tjetjenien hämnades sina av Ryssland dödade män och söner med egen terror. Boko Haram i Nigeria har satt i system att använda kvinnor och barn som självmordsbombare.

Än så länge är det färre kvinnor än män som återvänt till Sverige och Europa efter att ha vistats hos IS i Syrien. De kan normalt inte resa på egen hand.

Men risken finns att IS inser den potential som kvinnorna utgör eftersom de inte betraktas med samma misstänksamhet i väst.

– Myten om den goda kvinnan kan vara en livsfarlig fördom, enligt Brun.