Dagens namn: Beda, Blenda
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Wolfgang
Hansson

Krigsrisk minskar och ökar

Att Iran och USA gräver ner stridsyxan borde vara bra för världsfreden.

Men istället ökar risken för krig mellan två av Mellanösterns regionala stormakter.

USA:s allierade Saudiarabien känner sig sviken och försöker samla hela regionen mot mullorna i Teheran.

Att jämföra med Berlinmurens fall vore att överdriva. Men förvandlingen i relationerna mellan Iran och västvärlden är en av de senaste tio årens viktigaste geopolitiska förändringar.

I över 35 år har djup fiendskap präglat relationerna mellan Iran och USA. Till stor del har dessa usla relationer spillt över även till Västeuropa.

Fiendskapen inleddes med Irans islamistiska revolution 1979 och det gisslandrama som förpestat relationerna fram till idag. Irans isolering har lett till internationell terrorism (sponsrad av Iran) och instabilitet i Mellanöstern.

Fram till för några år sedan var ett amerikanskt eller israeliskt anfall mot Iran för att stoppa deras försök att skaffa kärnvapen en realistisk möjlighet. Följderna av en sådan attack hade varit svåra att överblicka.

Istället har frågan om Irans kärnvapen fått en fredlig lösning, åtminstone på medellång sikt. Iran har i rekordfart gjort sig av med merparten av de centrifuger som använts för att anrika uran. Man har skeppat iväg nästan allt sin anrikade uran till Ryssland. De 300 kilo man behåller räcker inte för att tillverka några kärnvapen.

Oljepriset pressas

I och med att Iran uppfyllt sin del av avtalet med USA och EU så hävs de ekonomiska sanktionerna som är kopplade till kärnenergiprogrammet. Iran får tillgång till de mångmiljardbelopp av regimens tillgångar som frusits på banker utomlands. Iran kan också börja exportera olja igen vilket ytterligare komma att pressa ett redan låg oljepris.

Att Iran åter släpps in i den internationella värmen och att risken för ett krig på grund av Irans kärnvapenambitioner är undanröjt är givetvis bra. Men istället ploppar nya konflikter upp.

Till att börja med fortsätter Iran med att utveckla långdistansrobotar, raketer som i framtiden skulle kunna bära kärnvapen. Som straff har USA infört nya sanktioner på just detta område.

Men den kanske viktigaste effekten av kärnavtalet är att den regionala balansen förändras. Iran och USA är inte längre dödsfiender. Även om det kommer att ta tid innan de diplomatiska relationerna återupprättas så finns det nu ett embryo till förtroende mellan de två länderna. USA:s utrikesminister Kerry har tillbringat mer tid tillsammans med Irans Mohammad Javad Zarif är någon annan utrikesminister.

Krigsrisk minskar och ökar

Iran har också av USA släppts in i kretsen av länder som ska få fart på fredssamtalen om Syrien.

Saudiarabien har under hela den här processen försökt få USA att bomba Iran. Det sunnimuslimska kungahuset i Riyad litar helt enkelt inte på prästmakten i Teheran. Saudiarabien är också oroligt för att förlora sin speciella relation med USA.

Nu när USA och Iran rökt fredspipa är saudierna oroliga för att Iran ska få en starkare ställning som regional stormakt, en position som Saudierna själva gör anspråk på.

Saudierna visste att avrättningen av den shiamuslimske prästen Nimr al-Nimr skulle resultera i en öppen strid med Iran och ändå genomfördes den. Saudiarabien vill helt enkelt motverka de positiva effekterna av att Iran släpps in i det internationella finrummet.

Krigsrisken mellan USA och Iran minskar men risken ökar för krig mellan Iran och Saudiarabien. De slåss redan genom ombud i Syrien och i Jemen.

Iran USA

Wolfgang Hansson

Visa fler
Om Aftonbladet