Dagens namn: Tryggve
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Wolfgang
Hansson

Orkar Trump hela vägen?

DAVENPORT, IOWA. En man med tjurnacke låter sina tjocka fingrar löpa längs listan med ackrediterade journalister. Trots att vi ansökt i god tid står vi inte med.

Internationella journalister är inte längre välkomna på Donald Trumps valmöten.

När vi till slut ändå lyckas ta oss in möter vi en sliten och avslagen presidentkandidat.

TV-fotograf Malin Johansson och jag står utanför glasdörrarna till Adler Theatre när det plingar till i mejlboxen på min mobil. På vår upprepade förfrågan om ackreditering kommer svaret att på grund av platsbrist så måste Trumps kampanj prioritera amerikanska journalister. Internationell media är därför inte välkommen.

Vi hänger kvar ett tag för att se om det ändå inte ska lösa sig. Vid övriga kandidaters möten har det inte varit några problem alls.

LÄS OCKSÅ PLUS Hjärnorna bakom Trumps framgång  

Runtom oss står en grupp amerikanska journalister som inte heller fått ackreditering. Till slut kommer en pressrepresentant och delar ut de mörkblå ackrediteringslapparna till alla. Utom till oss. En av de amerikanska journalisterna ser förlägen ut och viskar med låg röst.

– Dom vill inte ha några utländska journalister här.

Under alla de presidentval jag bevakat sedan år 2000 har jag aldrig varit med om att en kandidat utestängt internationell media.

– Ni är inte ackrediterade, svarar pressrepresentanten i otrevlig ton i en delstat där vi annars möter en ständigt vänlig attityd.

De här snubbarna påminner mer om maffian i New York.

Tvingas lämna teknikutrustningen

Där vi står kan jag konstatera att det definitivt inte handlar om platsbrist. Lokalen är väldigt stor och det finns gott om utrymme. Beslutet är snarare uttryck för en kombination av arrogans, hybris och självgodhet från Trumps sida. Han gör ingen hemlighet av att han tycker illa om journalister och generellt sätt är utländska media betydligt mer kritisk mot honom än amerikanska.

Vi löser problemet genom att fixa publikbiljetter till evenemanget på nätet. Vi tvingas lämna filmkameran och datorn i bilen men tio minuter senare går vi igenom säkerhetskontrollen inne på teatern. Också det ovanligt i ett primärval.

I foajén kan man köpa popcorn och läsk. Längst fram på den stora balkongen hittar vi platser rakt ovanför scenen. Vi får en rektangulär skylt att vifta med under applådavbrotten. På den står det ”Den tysta majoriteten stödjer Trump”.

Donald Trump kliver in scenen bara några minuter försenad samtidigt som Adele sjunger textraden ”There's a fire burning in my heart”. Han bockar och vinkar. Publiken reser sig upp och jublar. Men det är inte alls samma elektriska stämning som på ett valmöte med Ted Cruz några timmar tidigare.

Trump sätter sig i en av de två fåtöljerna som står på den annars nakna scenen. I motsats till övriga kandidater så håller Trump nästan bara stora mastodontmöten som det här. Ett ”brott” mot de regler som normalt styr primärvalskampanjerna i Iowa. Inga kampanjstopp på restauranger eller bensinstationer där väljarna verkligen kan komma nära sin kandidat och ställa frågor.

I den pampiga teatern är det istället evangelisten Jerry Falwell som med släpig röst ställer frågorna.

Orkar han hela vägen?

Publiken är förväntansfull och Trump vill inte göra dem besviken. Inom tio minuter säger han det som alla kommit för att höra.

– Jag kommer att bygga en mur mot Mexiko för att stoppa den illegala invandringen.

– Och, säger Trumpen och väntar på publikens svar.

Den vrålar tillbaka:

– Och låta Mexiko betala för den.

Men Trump har lite svårt att uppbåda den riktiga glöden och entusiasmen för mantrat som upprepas vid så gott som varje valmöte. Han verkar en aning trött och sliten, utan den rätta energin. Inte konstigt i och för sig. Det är hans tredje valmöte för dagen och kampanjen har varit lång. Men det är långt kvar också.

Orkar Trump stå hela distansen? Brinner han verkligen fortfarande för att bli president?

Det positiva är att han framstår som mer lågmäld och nästan sympatisk jämfört med när han står på scen och spyr ur sig förolämpningar och otrevligheter.

Åhörarna verkar dock en aning besvikna. De är arga och missnöjda amerikaner som väntat sig mer av rallarsvingar. Lyssnar man till det Trump har att säga så saknar det mesta substans. Det är som några kompisar som sitter runt köksbord och diskuterar vad som ska göras åt samhällsproblemen.

Hur ska han få Mexiko att betala för muren? Hur ska han få utländska statschefer att lägga sig platt för hans förhandlingsvillkor? Hur ska han ”förinta” IS? På ingen av dessa frågor har Trump tillstymmelsen till svar. I motsats till övriga kandidater jag lyssnat till är hans politiska program lika tunt som cellofan.

Fast väljarna verkar inte bry sig. De ser den rike fastighetsmagnaten som en outsider som ska företräda deras missnöjda röst i maktens centrum. Han behöver inga pengar av någon. Därför står han fri.

Inför valet i Iowa på måndag har Trump en liten ledning före Ted Cruz. Vinner han Iowa ligger han bra till. I New Hampshire, nästa delstat i primärvalskalendern, leder han stort. Liksom i South Carolina som kommer efter det.

Vem ska då kunna stoppa Donald Trump, annat än han själv?

Donald Trump Ted Cruz

Wolfgang Hansson

Visa fler
Om Aftonbladet