Glöm Sanders – i dag blev Clinton historisk

Men räkna inte med en enkel match mot Donald Trump

NYHETER

Alla pratar om Bernie när det egentligen borde handla om Hillary.

Att en kvinna lyckats slå sig fram till möjligheten att bli USA:s president är en milstolpe.

En så historisk dag borde Hillary Clinton vara huvudperson. Vad Bernie Sanders gör eller inte gör är tämligen ointressant.

För Hillary Clinton måste detta vara en av de mest tillfredställande dagarna i hennes liv. Hon har efter en lång och enveten kamp uppnått ett mål hon drömt om i årtionden.

När hon försökte första gången, 2008, ansågs Clinton till en början självskriven att bli demokraternas kandidat. Men så förlorade hon överraskande i det första primärvalet mot det då nästan okända stjärnskottet Barack Obama och lyckades aldrig resa sig.

Efter den smärtsamma upplevelsen var det många som trodde att hon inte skulle orka försöka en gång till.

Även i år har hon setts som i det närmaste självskriven men inte gått i fällan att ta ut segern i förskott. Istället för en lätt promenad mot nomineringen har hon tvingats kämpa hela vägen mot utmanaren Bernie Sanders. Det har fört det goda med sig att hon tvingats vässa sitt politiska budskap inför höstens val.

USA förebild

När Barack Obama för åtta år sedan blev USA:s första svarta president bröts en viktig barriär. Den 8 november i år kan ytterligare en bastion falla, om Hillary Clinton blir USA:s första kvinnliga president. Jämställdheten mellan könen tar ytterligare ett kliv. Ett under lång tid stukat USA kan åter spela rollen som förebild – kom ihåg att Sverige ännu inte haft en kvinnlig statsminister.

För att detta ska kunna hända måste visserligen Hillary Clinton formellt bli nominerad på demokratiska partiets konvent i juli men om inget sensationellt inträffar är det bara en formsak.

Sedan väntar en svår kamp mot den oberäknelige affärsmogulen Donald Trump.

Många människor i Europa verkar se det som nästan självklart att Hillary Clinton vinner. Sett till de formella meriterna är hon fullkomligt överlägsen. Hon har redan erfarenheten av att vistas åtta år i Vita huset. Ingen första dam har varit lika politiskt aktiv.

Överlägsna meriter

Sedan dess har Clinton på allvar klivit ut ur skuggan av sin make Bill och skapat sig en egen karriär: två gånger har hon valts till senator för delstaten New York och under fyra år var hon USA:s utrikesminister.

Donald Trumps meriter väger lätt i jämförelse. Att driva ett stort företag är inte samma sak som att sköta världens mäktigaste nation.

Lägg till det hans självbespeglande personlighet, hans hatiska uttalanden om minoriteter, hans vildsinta sluggande mot allt och alla. I ett normalt val borde det inte råda någon tvekan om att Hillary Clinton står som segrare i november.

Men 2016 är inget normalt valår. USA befinner sig i en identitetskris där den amerikanska drömmen blir alltmer ouppnåelig för allt fler. Opinionsmätningarna visar att väldigt många uppenbarligen är beredda att rösta på någon som presenterar enkla lösningar och pekar med hela handen.

Clinton leder i de flesta mätningarna med några procentenheter men det är så långt kvar till valdagen att dagens opinionsmätningar är av begränsat intresse. Men en seger för Clinton är långt i från given.

Smolk i bägaren

Ett litet smolk i Hillary Clintons glädjebägare i dag är att Sanders vägrar ge upp, trots att han är besegrad. I morse lovade han att fortsätta utmana Clinton ända fram till konventet. Men pressen på honom att hoppa av kommer att öka allt mer ju närmare konventet man kommer.

För Clinton gäller det att försöka vinna över hans entusiastiska supportrar och utnyttja deras energi i valrörelsen. Man ska dock inte blunda för att en del av de som ville ha Bernie istället kommer att hoppa på Trumptåget – gemensamt för Trumps och Sanders väljare är ilskan mot etablissemanget i Washington.

Men majoriteten av Sanders anhängare kommer ändå att rösta på Clinton oavsett vad de säger i dag. Det är så det funkar.

Hillary Clinton behöver deras röster för att hon ska bli historisk på riktigt: som USA:s första kvinnliga president.