Brittiskt utträde blir ett stort experiment

Ingen vet hur eller när britterna kan lämna EU

Köpte tid David Cameron meddelade bara timmar efter resultatet kommit att han kommer att avgå i höst, och att han lämnar förhandlingarna om Storbritanniens utträde till sin efterträdare. Därmed kan landet ha fått lite extra tid till förberedelser.
Foto: Reuters
Köpte tid David Cameron meddelade bara timmar efter resultatet kommit att han kommer att avgå i höst, och att han lämnar förhandlingarna om Storbritanniens utträde till sin efterträdare. Därmed kan landet ha fått lite extra tid till förberedelser.
NYHETER

Att Storbritannien lämnar EU är ett gigantiskt experiment som ingen i dag vet hur det slutar.

Britterna verkar inte ha någon brådska med att inleda förhandlingar om utträde. EU däremot vill snabba på processen för att få slut på osäkerheten – men har små chanser att lyckas.

Osäkerhet är tyvärr någonting vi får vänja oss vid att leva med när det gäller brexit. Inte bara om själva förhandlingarna utan på en rad plan.

Vi ser just nu hur det politiska kaoset sprider sig i Storbritannien. Premiärminister David Cameron har meddelat att han tänker avgå men säger samtidigt att det kanske inte blir någon ny partiledare/premiärminister förrän i oktober.

Vilket i praktiken lägger en våt filt över allt viktigt politiskt beslutsfattande.

Det kan vara ett sätt att förhala en brexit i ett försök att se om det på något sätt går att undvika att följa folkviljan och lämna EU. I dagens läge är det högst osäkert hur Cameron skulle lyckas med det men att inte avgå direkt ger honom, och hans efterträdare, extra tid att tänka.

Dyrt att inte följa folkviljan

En möjlighet skulle vara att utlysa nyval i landet och därmed möjligheten att annullera folkomröstningen ifall britterna röstar fram en EU-vänlig ny regering. Sannolikheten för detta ökar om kaoset inom Labour fortsätter och partiledaren Jeremy Corbyn tvingas bort.

En annan är att parlamentet, där en klar majoritet är för EU, vägrar att rösta för att utträdesförhandlingar ska inledas.

Samtidigt blir det politiska priset högt att för den som inte följer folkviljan. Politikerna gör ju i sådana fall precis det som kritikerna anklagat dem för. Man kan ju föreställa sig vilka våldsamma reaktioner det skulle bli från Ukip-ledaren Nigel Farage och andra som vunnit folkomröstningen.

En sak är klar: några verkliga förhandlingar kan inte inledas innan britterna formellt utlöser paragraf 50 i EU-fördraget som reglerar hur ett land träder ut.

EU-kommissionen kan givetvis pressa på men de kan i praktiken inget göra så mycket mer så länge britterna inte formellt begär utträde. EU kan inte tvinga bort ett medlemsland.

Långa förhandlingar väntar

Från den dag britterna begär utträde så har man minst två år på sig att förhandla. Under tiden fortsätter Storbritannien att vara EU-medlem precis som vanligt. De nuvarande rättigheterna och skyldigheterna gäller. Men eftersom alla är inställda på att de kommer att ändras så riskerar många verksamheter att förlamas.

Om EU går med på det så kan förhandlingstiden förlängas. Eftersom EU aldrig tidigare varit i den här situationen så kan man anta att det kommer att ta mycket lång tid. En del tror upp till fem eller tio år innan ett utträde är klart.

Men EU kan också vägra förlänga tiden och kasta ut Storbritannien efter två år även om inget nytt avtal är klart.

Vilken jungfrulig mark detta är visas av det faktum att EU-kommissionen, byråkraterna i Bryssel med EU-president Jean-Claude Juncker i spetsen, redan börjat bråka med EU-ländernas regeringschefer om vem det är som ska sköta de praktiska förhandlingarna. Båda tycker att det är deras jobb.

Riskerar strömhopp

Nästa steg blir att se om EU kan enas om en taktik för hur en brittisk begäran ska behandlas. Här blir det en svår balansgång för EU.

Å ena sidan inser alla att Storbritannien är ett viktigt handelsland och att det vore dumt att införa en massa tullar mellan EU och de brittiska öarna.

Å andra sidan måste man visa att det kostar att lämna EU. Annars är risken att fler länder kommer att vilja lämna. Går det att få nästan samma fördelar utan att behöva betala medlemsavgift eller underkasta sig exempelvis den fria rörligheten så lär det bli strömhopp från EU.

Att börserna rasar runtom i världen skapar en lätt känsla av panik. Men det mesta talar för att den finansiella oron blir ganska kortvarig i ett första skede. Sedan kommer den att återkomma vid olika steg på vägen under förhandlingarna, beroende på hur det går.

Osäkerhet är som sagt det nya normala.