Debatten kan bli en av historiens smutsigaste

1 av 3 | Foto: AP
Donald Trump.
NYHETER

Hillary Clinton har fått gott om ny, grov ammunition inför nattens andra debatt mot Trump.

Men hennes små framgångar i opinionsmätningarna efter segern i första debatten gör att frågan måste ställas; spelar det någon roll vad Donald Trump säger eller gör?

Nattens debatt har alla möjligheter att bli en av de smutsigaste i historien. Hillary Clinton kommer att försöka utnyttja smashläget som Trump-videon gett henne.

Sannolikt svarar fastighetsmiljardären och dokusåpaskådisen med att aggressivt gå till motoffensiv och dra upp Bill Clintons otrohet och Hillarys försök att skydda sin man.

Även om det är fördel Hillary är det omöjligt att förutse vem som vinner en sådan batalj.

Ryggmärgsreaktionen efter videoinspelningen där Trump skryter om hur han förgriper sig på kvinnor är att den utgör dödsstöten för Trumps hopp om att få flytta in i Vita huset.

Så kan det vara. Så borde det vara.

Men den analysen kan också vara ett utslag av önsketänkande. Efter alla de gånger han under det senaste året varit uträknad men rest sig går det inte att utesluta att han studsar tillbaka ännu en gång.

Han är kandidaten som i över ett års tid har förolämpat och ljugit sig fram. Hans klavertramp är så många att de omöjligen går att räkna. Den senaste videon tillhör de grövsta men är trots allt tio år gammal och bekräftar bara bilden vi redan har av honom som en mansgris av rang.

Om erfarenheterna från den första debatten är någon vägledning så bör det stämma alla som hoppas att Trump nu är uträknad till eftertanke.

I den första debatten sa Trump "det gör mig smart" att undvika att betala skatt.

När Clinton hävdade att Trump sagt att klimatförändringen var ett påhitt från Kina för att skada amerikansk industri så nekade Trump i direktsändning trots att den tweet där han skrev just så fortfarande låg ute.

Det var bara en av flera uppenbara lögner.

Så gott som alla var ense om att Trump förlorade debatten och gjorde väldigt dåligt ifrån sig.

Ändå verkar det inte ha fått något större genomslag i opinionsmätningarna. Hillary Clinton fick visserligen en liten skjuts framåt men inte mycket mer än att det ryms inom den statistiska felmarginalen. I den viktiga delstaten Ohio behöll Trump sin ledning.

Här har vi alltså en kandidat som inte drar sig för att ljuga trots att han ständigt blir avslöjad. Som under många år undgått att betala skatt trots att han enligt egen utsago är stenrik, samtidigt som han försöker framställa sig som den lille mannens försvarare.

Grundstommen i hans kampanj, att han är en genialisk affärsman, krackelerar alltmer.

Inte ens hans egen vicepresidentkandidat Mike Pence är beredd att försvara honom.

Ändå förlorar Trump bara marginellt i opinionen och lyckas alltid studsa tillbaka. Det är som han är immun mot allting som knäcker vanliga politiker.

Det spelar inte någon roll vad Trump gör eller säger. En stor del av väljarkåren har bestämt sig för att "honom ska vi ha". Oavsett vad, verkar det som.

De är inte intresserade av vilka argument de två kandidaterna har, hur kompetenta eller salongsfähiga de är.

I Trump ser de en möjlighet att ge hela det politiska etablissemanget en smocka.

I Trump ser de en chans till förändring och det räcker för dem.

I Trump ser de en av dem trots att han i själva verket är en miljardär som skott sig på småfolket. En på många sätt lika stor svindlare som Wall Street.

Anhängarna drivs av ett hat och förakt mot makten som är större än alla Trumps lögner och brister.

Med logik går det inte att förklara Trumps framgångar. Enligt alla vedertagna politiska lagar borde han inte ha en chans.

Därför är Hillary Clinton i den märkliga sitsen att hon även om hon vinner nattens debatt och den sista den 19 oktober är långtifrån säker på att vinna valet.

Det enda som definitivt kan stoppa Trump är om USA:s kvinnor blir så rasande över "pussygate" att de överger honom i drivor. Trump har redan svårt att attrahera kvinnliga väljare men om de överger honom på bred front försvinner alla vinstchanser.

Om det är på väg att ske vet vi först om någon vecka då tillförlitliga opinionsmätningar finns.

Både i USA och utomlands har det börjat sjunka in hos samhällets stöttepelare att Trump faktiskt kan bli president i världens mäktigaste land. Ett antal tidningar, där ibland USA Today som hittills aldrig förordat en presidentkandidat, har tagit bladet från munnen och pekat ut Trump som en fara för samhället. Nu lär det bli ännu fler.

Paradoxalt kan det få helt motsatt effekt. Ju fler personer ur det som amerikanerna ser som etablissemanget som fördömer Trump desto starkare verkar hans stöd bli hos kärntrupperna. Men inte bara där. Nästan hälften av tillfrågade amerikaner är beredda att rösta på honom hur farlig han än sägs vara.

Clintons ledning är bara några få procent.

När republikanen Mitt Romney, partiets kandidat i presidentvalet 2012, redan i början av året i ett tal på bästa sändningstid pekade ut Trump som en bedragare orsakade det inte ens en repa i Trumps rustning. En rustning så tjock att ingenting verkar kunna penetrera den. Han fortsatte vinna i stor stil i primärvalen.

De etablerade rösternas fördömanden är förståliga i sin desperation att rädda landet från vad många ser som en farlig president. Men de bygger bara under bilden av Trump som den obekväme sanningssägaren som makten vill tysta.

Clinton är fortfarande favorit i presidentvalet. Men oavsett hur det går i natt är det ännu fullt möjligt att Trump till slut står där som segrare.

Sannolikhet just nu att bli president:

Clinton: 71,4%   Trump: 28,6%

Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.

Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).

Sammanställning: Johan Furusjö

  Trumps kontroverser