Så hade det misstänkta övergreppet på Emma kunnat förhindras

KRIM

Brottsfall där offren är barn eller unga ska utredas snabbt och inom 90 dagar.

I fallen med vårdaren tog utredningen ett och ett halvt år.

Hade utredningen skett inom rätt tid skulle Emma aldrig ha vårdats av en sexualbrottsling – och inte behövt polisanmäla ett övergrepp på sjukhustoaletten.

Aftonbladet har granskat anmälningar och domar mot den man som bland annat jobbat som vårdare på en psykiatrisk klinik i Stockholm. Han utreddes för flera fall av upprepad brottslighet, bland annat flera sexualbrott.

Mannen dömdes för brott mot 18 offer, flera av dem flickor och unga kvinnor. Men utredningarna tog lång tid, trots att brott mot barn och unga ska handläggas skyndsamt och inom 90 dagar.

Hade det skett inom de 90 dagarna hade mannen inte jobbat på den psykiatriska klinik där Emma tvångsvårdades och misstänks ha utsatts för övergrepp av mannen, enligt en polisanmälan.

– Det blev ytterligare ett trauma för mig, att utsättas där man ska vara trygg, säger Emma till Aftonbladet tv:s reporter Angelica Karlsson.

”Det är för lång tid”

Emmas polisanmälan lades dock ner inom ett dygn. Varken Emma, den misstänkte mannen eller ett huvudvittne förhördes, utan utredningen lades ner av en enskild polis med motiveringen att inget gick att bevisa.

I de andra fall där mannen utreddes som misstänkt, och senare dömdes för, tog det ett och ett halvt år från skälig misstanke till åtal, visar Aftonbladet granskning.

– Det är lång tid. Både lång tid för brottsoffer och misstänkt. Kan man korta den tiden vinner alla på det, säger Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president och tidigare riksåklagare, till Aftonbladet TV.

”Dela upp fall”

Fredrik Wersäll fick i uppdrag från regeringen att utreda de långa utredningstider som blivit allt vanligare vid stora brottmål. Han har lagt fram förslag på hur omfattande mål, som fallen med vårdaren, ska kunna avgöras snabbare.

Ett exempel är att dela upp fallen, där den misstänkta gärningspersonen är densamme.

– Det är lätt att göra där det finns flera brottsoffer. Det blir avskiljbara delar där man kan väcka åtal för det som är utrett färdigt, säger Fredrik Wersäll.

–Det är en modell som lagstiftaren pekat på som en möjlig väg att gå och som görs för lite i dag.

Kritisk till hanteringen

Kammaråklagare Lucas Eriksson överprövade nedläggningen av förundersökningen av Emmas anmälan och han är kritisk till hanteringen av den.

Han anser att fler utredningsåtgärder borde ha vidtagits och förhör hållits med Emma. Om man sökt på den misstänkte mannens namn i polisens digitala system hade det gett information om all liknade brottslighet mannen misstänktes för.

Men trots detta återupptog inte Eriksson förundersökningen.

– Mitt beslut som jag har fattat är grundat på de handlingar som finns i ärendet, säger Lucas Eriksson och fortsätter:

– Trovärdigheten hos den här misstänkta personen är något lägre eftersom han är dömd för annan brottslighet efter det här. Men med informationen jag har nu har jag svårt att se att jag kan få honom dömd.

Ivo överväger granskning

Göran Rydén, verksamhetschef för Norra Stockholms psykiatri inom vilken Emma tvångsvårdades, vill inte kommentera fallet till Aftonbladet. Men i ett samtal med Emma beklagar Rydén det Emma upplevde och utsattes för:

– Det ska inte uppstå. Vi förringade inte inte detta, vi tog det på allvar.

Efter Aftonbladets granskning överväger Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, nu att öppna ett ärende för att utreda hur psykiatriklinken agerat.