Samir får ingen ersättning

KRIM

Samir Sabri dömdes och satt inlåst efter att han felaktigt dömts för mordet på sin styvmamma. Han begärde ersättning från staten men Justitiekanslern avslår begäran.

Det var i Aftonbladets grävpodd #Fallet som det framkom nya uppgifter om mordet på Samir Sabris styvmamma i Stockholm 1986. Han var bara 15 år när hon dödades och Samir påstod sig ligga bakom mordet. Men bara ett år senare tog han tillbaka erkännandet och berättade att den verklige gärningsmannen var hans pappa.

Satt inlåst över två år

Samir Sabri dömdes för mordet och fick på grund av det sitta på mentalsjukhus i cirka två och ett halvt år. Men efter att mordet togs upp i #Fallet och de nya uppgifterna togs med i en resningsansökan beviljades Sabri resning.

Förra året kom beskedet att åtalet ogillades och därmed att Samir Sabri friats.

Ville ha minst tre miljoner

I våras ansökte han om minst tre miljoner kronor i ersättning från staten. Men när Justitiekanslerns, JK, beslut kom avslogs begäran med hänvisning till att ärendet preskriberats.

– Den initiala besvikelsen är så klart för Samirs skull, säger Karl Emil Ekdahl, Samir Sabris juridiska ombud.

– Sedan ställde jag mig ifrågasättande till JK:s bedömning. Att fordran har preskriberats redan innan den uppstått. Det känns som ett moment 22, säger Ekdahl.

Beslut går inte att överklaga

Samir Sabri satt frihetsberövad 1986–1988 och möjligheten att få ersättning enligt frihetsinskränkningslagen preskriberas efter tio år.

– Då blir konsekvensen i ett sådant här fall att i och med att det gått så lång tid så kommer inte skadeståndsreglerna att medge ersättning. Då är vi tillbaka i att det är en bedömning som grundas på hur juridiken ser ut och JK kan inte förändra de reglerna utan följa preskriptionsbestämmelserna som gäller, säger JK Anna Skarhed.

JK:s beslut går inte att överklaga. Enligt Karl Emil Ekdahl ska han tillsammans med Samir Sabri nu överväga om frågan om ersättning ska drivas som ett tvistemål eller om de ska ansöka om så kallad ex gratia-ersättning. Det senare är något som regeringen kan besluta om.