”Det blixtrade till i huvudet”

Misstänkte 19-åringen i förhör om mordet på Ida, 21

1 av 9
KRIM

19-åringen mötte Ida Johansson i motionsspåret den där sommarkvällen och "bara följde en impuls".

Han menar att det enda han kunde tänka när han såg Ida var: "Döda".

– Det var som att jag inte kunde kontrollera mig, inte styra mig själv, säger han i polisförhör.

19-åringen åtalades i dag för mordet på 21-åriga Ida Johansson den 5 augusti.

Han nekar till mord och till att ha haft ett sexuellt motiv till dådet men erkänner dråp.

Åklagaren menar dock att han inte bara mördat Ida utan först försökt våldta henne och sedan skändat hennes kropp efter hennes död.

Skulle lugna ner sig

19-åringen greps en dryg månad efter mordet. Polisen fick ett tips om honom, och redan vid första förhöret erkände 19-åringen direkt att han dödat Ida.

När även dna från 19-åringen matchade det som hittats på Ida visste polisen att de kunde sluta leta efter gärningsmannen bakom det uppmärksammade och brutala mordet.

I förhör beskriver 19-åringen dagen den 5 augusti som en helt vanlig dag.

Men så blev han arg. Arg då en person i hans närhet gav honom en utskällning, som han själv kallar det.

Ilskan satt kvar i kroppen på honom även på kvällen.

– Så jag tänkte ta en promenad runt Runbyspåret, det brukar lugna mig, säger han i polisförhör.

I spåret mötte han Ida Johansson, 21, som var ute och joggade.

Tänkte bara en sak: ”döda”

Han säger att han tidigare aldrig sett Ida.

När de möttes där i spåret sa de ingenting till varandra. 19-åringen kan inte förklara varför det blev just Ida han gav sig på. Det var ingenting med hur hon såg ut eller hur hon förde sig.

Det var bara slumpen.

Men när han såg henne där i spåret kunde hans hjärna bara tänka en sak:

– Döda, säger han i förhör.

Förhörsledaren: Du ville döda henne?

– Mmm. Jag hade som, vad ska jag säga, det kändes som att någon annan styrde.

Förhörsledaren: Vad var det för tankar i ditt huvud?

– Det var inte så mycket tankar då, det var mest att man kände ilska av allt annat.

”Jag ströp henne”

I förhören försöker han utveckla vad han kände när han såg Ida.

– När jag såg henne blixtrade det till i mitt huvud om man kan säga så, och jag följde en impuls och jag hoppade på henne.

Han beskriver hur han gick till väga. Allt gick väldigt snabbt.

– Först sprang jag mot henne och sen tog jag tag i henne. Hon hörde inte mig med sina hörlurar. Hon hörde mig inte så hon vände sig aldrig om.

– Jag drog ner henne på marken och ströp henne.

Efter att han mördat Ida skändade han hennes döda kropp. Sedan försökte han gömma den under pinnar och mossa.

Gick hem och duschade

När förhörsledaren frågar varför säger han:

– Man ville få det att försvinna. (....) man ville få det att vara ogjort.

Förhörsledaren: Varför fick du den här impulsen att döda Ida tror du?

– Jag vet inte, jag får sådana impulser ibland när jag (ohörbart) ilska eller något sånt. Just då kände jag vrede.

Efter mordet på Ida gick 19-åringen hem och duschade.

– Jag försökte låtsas som att allt var okej.

Enligt den rättspsykiatriska utredning som genomförts lider 19-åringen inte av en allvarlig psykisk störning, och kan därför dömas till fängelse.