Nyheter

Mordet dämpade kaoset inom honom

Experten: "Risken för återfall är påtaglig"

1/6

Ida Johanssons mördare beskriver hur han fick samma känsla när han ströp henne i joggingspåret som när han ströp sina husdjur som 13-åring.

När hon var död rann all frustration av honom. Kaoset inom honom dämpades.

– En del vill uppleva det där gång på gång och det är det som kan leda till att man blir seriemördare, säger Ulf Åsgård, psykiater och expert på gärningsmannaprofiler.

I dag avslutades rättegången mot den 19-årige man som åtalats för och erkänt mordet på 21-åriga Ida Johansson den 5 augusti i fjol.

Rättegången tog en paus när det bestämdes att Socialstyrelsen rättsliga råd skulle göra en ny utredning av 19-åringens mentala status.

Mördade på impuls

Förra veckan kom rådets beslut: att 19-åringen dels har begått gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning och att han alltjämt lider av den.

Rättsliga rådet menar även att det finns risk att 19-åringen återfaller i allvarlig brottslighet och att han bör dömas till rättspsykiatrisk vård, något både åklagare och advokat yrkade på i sina pläderingar.

Aftonbladet har tagit del av utredningen.

I den framgår det att 19-åringen fortfarande inte kunnat uppge ett motiv till varför han attackerade Ida Johansson i motionsspåret i Runby den där augustikvällen hon var ute för att jogga.

Han säger bara att han var arg på en släkting och orolig inför framtiden. Mordet och skändandet av kroppen efteråt skedde på en plötslig impuls menar han.

Kände skön känsla

Inom sig hörde han vid attacken två motstridiga röster: En stark röst som manade på honom att fortsätta döda och en svagare som bad honom att sluta.

Åklagaren har dock i rätten menat att dådet var mer planerat än så. Att 19-åringen var ute i spåret den där kvällen för att våldta och att Ida blev hans slumpmässiga offer.

19-åringen säger i förhör med rättpsykiatrikern att han efteråt har försökt att tänka bort sin egen delaktighet i mordet och låtsats att någon annan begått gärningarna.

Det har fått honom att känna sig lugn och oberörd.

I samband med strypningen kände han en skön känsla berättar han. Det var som att all frustration rann av honom och byttes om lugn och tillfredsställelse. Han jämför det med känslan han fick när han som 13-åring ströp sina husdjur.

Efter dådet upphörde det kaos inom honom som fanns där innan. Han kände sig helt tom under flera timmar vilket gjorde att han utan någon större ansträngning kunde upprätthålla fasaden inför sin familj. Han gick hem, duschade och åt mat med sin familj utan att någon anade någonting om vad han precis gjort ute i skogen.

I utredningen framgår även att 19-åringen har haft en bra uppväxt men att han redan i förskoleåldern uppvisade ett aggressivt beteende.

Fantiserar om att skada

Från tidig ålder utsattes han för mobbning och hanterade detta med att slå tillbaka – ofta med tillhyggen för att orsaka maximal skada.

19-åringen säger till rättspsykiatrikern att han fortfarande ofta tänker på dem som mobbat honom och att han har tankar på hämnd. Han fantiserar om att skada de som kränkt och mobbat honom.

Han är nu orolig för att släkt och vänner ska stöta bort honom på grund av det han gjort.

I utredningen framgår även 19-åringens upprepade kontakter med psykiatrin. Redan i mellanstadiet hade han kontakt med barnpsykiatrin. Några månader före mordet påbörjades en neuropsykiatrisk undersökning av honom där det visade sig att han hade sociala svårigheter och svårt att förstå konsekvenser av sitt handlande.

Några veckor efter mordet, innan polisen börjat fatta misstankar mot 19-åringen, gick han tillbaka till psykologen igen.

”Narkotiskt rus”

Han sa då att han var rädd för att han skulle komma att skada någon allvarligt.

Ulf Åsgård, psykiater och expert på gärningsmannaprofiler, har följt fallet. Han säger att 19-åringens beskrivning av sina känslor och upplevelser är klassisk.

– Det är många förstagångsmördare som beskriver detta. Det är det som leder till seriemördande, vilket i sig dock är ovanligt. Men en del vill uppleva det där gång på gång, det blir som ett narkotiskt rus.

Åsgård tycker det är märkligt att 19-åringens avvikande beteende under så många år kan ha gått i det närmaste obemärkt förbi, att han inte fångats upp tidigare.

– Det borde ha uppmärksammats på ett tidigt stadium. Att det inte har det är tjänstefel mot självaste livet.

Risken för återfall påtaglig

Efter mordet på Ida, under jakten på mördaren, gjordes en gärningsmannaprofil. Den visade att mannen som dödat Ida skulle kunna slå till igen.

– Om man jämför med många andra mördare så hade det nog kunnat ske i det här fallet, att han mördat igen. I den branschen är ingenting säkert, men visst kan man nog säga att risken för återfall är påtaglig.

När dom faller mot 19-åringen tyder det mesta på att han kommer att dömas till rättspsykiatrisk vård.

– Jag tvivlar starkt på att han kommer kunna bli av med lusten att mörda. Med det i beaktande är det bra att han får rättspsykiatrisk vård. Hade han fått fängelse så hade han nog inte fått mer än 18 år. Nu blir det en affär för rättspsykiatrin att ständigt bedöma honom och det är bra, säger Åsgård.

Dom i målet faller den 26 februari.