Sanna Lundell: ”Djävulsdansen handlar om oss som står bredvid”

Söderlund och Lundell gör tv om att växa upp med en missbrukare

1 av 4
NYHETER

I SVT:s dokumentärserie ”Djävulsdansen” möter Sanna Lundell och Ann ­Söderlund människor som delar deras erfarenheter – som medberoende till missbrukare.

– Serien handlar inte om de som missbrukar, vars berättelser vi är så vana att höra – den handlar om alla oss som står bredvid, ­säger Sanna Lundell.

Både Sanna Lundell och Ann Söderlund har levt ­nära missbruk – och ­själva drabbats av medberoende.

De förmedlar också en ­annan bild om alkoholister än den vi är vana vid.

– Min pappa var ju skit­rolig när han var full, helt ­galen och gränslös. Han kom hem och hade köpt konstiga djur, säger Sanna Lundell.

”Är inte ensamma”

Men när pappa Ulf ­Lundell sedan drog på turné var det ”lilla mamma” som fick ta hand om djuren, och städa upp.

– Vi är inte ensamma i det här, säger Ann Söderlund.

– Hundratusentals män­niskor har levt som vi.

I SVT:s nya dokumentärserie ”Djävulsdansen” får vi träffa flera av dem. I det ­första möter Ann Söderlund 19-årige Simon Stefansson, som vuxit upp med en missbrukande pappa.

I många år försvarade ­Simon sin pappa.

– Han är störst, bäst och vackrast. Världens ­bästa pappa, säger Simon i ”Djävulsdansen”.

Konfronterar pappan

Men efter år av lögner, svek och oro krackelerade fasaden.

Simon säger att han tror att pappan började använda droger i 40-års­åldern, då ­Simon gick i högstadiet.

I programmet konfronterar Simon till slut sin pappa, som han inte träffat på flera år. Då uppdagas sanningen.

– Jag tog amfetamin första gången när jag var 13 år, ­säger pappan.

”Djävulsdansen” sänds i SVT1 klockan 21.00 tre tisdagar fram­över. Första avsnittet sänds i morgon, den 23 september.

FAKTA

#MEDBEROENDE

En miljon svenskar lever i dag med någon form av beroende

Kring varje missbrukare drabbas ytterligare i snitt fyra personer

De anhörigas liv förändras

I dokumentärserien ”Djävulsdansen” i SVT och i Aftonbladets artikelserie riktar vi nu ljuset mot dem som oftast är osynliga – de medberoende

Medberoende - så funkar det

Medberoende är ett beteende som kan drabba en person som lever tillsammans med en missbrukare, en person med psykisk ­ohälsa eller annat destruktivt beteende. Det drabbar inte alla, men kan utvecklas när en person tvingas hantera en svår livssituation. Många som blir medberoende kommer från dysfunktionella familjer och har ­redan som barn fått ta ansvar för en sjuk förälder. Det kan då i vuxen ålder leda till ett medberoende.

Medberoende kan leda till ångest, utmattningssyndrom och eget missbruk. Majoriteten av dem som ­drabbas är kvinnor. När man pratar om barn är det ovanligt att använda begreppet, Bris gör det till exempel inte:

- Som barn kan du inte välja bort att vara beroende av en förälder. Barns situation är alltid en vuxens ansvar, säger Marie Angsell, sak­kunnig på Bris.

Lever du med någon som är beroende? Här kan du få hjälp

Om du misstänker att ett barn far illa på grund av någon annans missbruk kan du göra en orosanmälan till social­tjänsten. Läs mer här: www.socialstyrelsen.se/­barnochfamilj/barnsomfarilla

Om du är under 18 år och har föräldrar som missbrukar ­eller mår dåligt:

4 Berätta för en vuxen du litar på, till exempel någon på skolan.

4 Ring barnens hjälptelefon Bris (du kan ringa anonymt): 116 111.

Sajter där barn kan läsa mer: Trygga barnen: www.trygga­barnen.org, Maskrosbarn: www.maskrosbarn.org, Bris: www.bris.se. Rödakorsets jourhavande kompis: rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis, Umo, Ungdomsmottagningen, på nätet: www.umo.se/alkohol-tobak-droger/att-bo-med-en-vuxen-som-dricker-eller-anvander-droger

Fler tips och länkar på aftonbladet.se

Fråga din kommun om de erbjuder stöd för anhöriga till personer med beroendeproblematik- och/eller psykisk ohälsa. Det finns även olika självhjälpsgrupper där du som medberoende kan få stöd.

Om du behöver prata med någon finns till ­exempel de här telefonnumren:

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80

Jourhavande kompis: 020-222 444

Jourhavande präst: 112

Sjukvårdsrådgivningen: 1177

Nationella hjälplinjen: 020- 22 00 60