Sista rättegångsdagen - minut för minut

12.01 Förhandlingen är avslutad. Dom kommer den 10 oktober klockan 11.

– Det är vår förhoppning i alla fall, säger rättens ordförande Ann- Christin Persson.

11.31 Därmed är den öppna delen av rättegången slut. Förhandlingarna avslutas med att Tomas Nilsson pläderar i Varbergsmålet.

11.07 Åklagare Anna Håkansson replikerar:

– Jag funderade faktiskt på om doften av sperma var något jag skulle behöva föra i bevis. Men jag anser att det är allmänt veterligt. Och jag måste också säga att jag har aldrig varit med om någon våldtäktsman som tänkt på vilka konsekvenser hans brott skulle kunna medföra.

10.56 Är det troligt att Tito mitt under en turné skulle våldta en barnflicka till en av sina artistkollegor? En barnflicka som han vet strax ska gå tillbaka till sin arbetsgivare. Är det psykologiskt riktigt? Han skulle riskera att inte bara Maria Lundqvist skulle bulta på dörren utan även polisen.

– Man kan säga att han är ett odjur som inte låter något hämma honom. Men jag har också hört talas i målet att mycket kan man säga om Tito, men han är inte någon våldtäktsman, säger Nilsson.

Bredvid honom reagerar Tito Beltran på vad som sägs. Tårarna stiger i hans ögon och han lutar huvudet i händerna.

Nilsson börjar närma sig slutet i pläderingen:

– Det finns en avgörande uppgift från målsäganden, och det är att Tito pressade med händerna på ryggen och höll fast henne. Låt oss tänka tanken att hon berättat allting fast inte den detaljen. Då hade det aldrig i livet blivit tal om våldtäkt. Möjligen för sexuellt ofredande. Detta med nedtryckandet är ett helt avgörande rekvisit. Man tror väldigt ofta att våldtäkt består av misshandel eller hot, men att det räcker med att trycka ner någon mot en madrass tror jag är långt ifrån bekant för alla. Att den avgörande uppgiften skulle stå klar för målsäganden redan 45 sekunder efteråt när hon kom tillbaka till rummet kan man ställa sig frågande till.

– Men att ex-polisen Monica Dahlström-Lannes hade det klart för sig är inget konstigt. NN säger: ” Monica frågade mig om jag blev fasthållen och om det var kön mot kön”. Min fråga är: Kan man utesluta att det faktiskt inte var ett kön som hon kände, utan hans hand? Då är det inte våldtäkt. Och skulle det ha kunnat vara hans penis, men vi kan inte vara säkra på att det samtidigt varit ett nedhållande och nedpressande. För betänk att i en massage är det inte ovanligt att man trycker sin hand eller händer på ryggen.

– I bägge exemplen kan målsäganden ha uppfattat situaitonen fel och gjort en feltolkning av vad som hänt.

– Och man kan inte utesluta de olika hypoteserna. Dessutom har Monica Dahlströms inhopp förstört utredningen och beviskvalitén. Det brister också i utredningens robusthet. Och Maria Lundqvists uppgifter brister. Allt detta gör att rätten måste kunna säga sig att det är en gammal händelse och att det inte är styrkt utom rimligt tvivel att Tito Beltrán är skyldig.

10.45 – Och vad har målsäganden sagt till Lundqvist? Är det så att barnflickan sa att Tito skulle dragit av henne byxorna med våld? Det säger Maria Lundqvist i ett förhör. Men om NN verkligen sagt så till Maria så har hon berättat om någon betydligt mer våldtäktsliknande då än vad hon har sagt sedan. Vi vet att hon nu berättat att hon självmant tog av sig och hjälpte till att bli avklädd.

– Och om målsäganden INTE sagt till Maria att Tito slet av henne byxorna? Ja då har hon obönhörligen själv dragit den slutsatsen, och det åskådliggör tydligt hur man kan skaffa sig en felaktig uppfattning om vad som har hänt.

Tomas Nilsson går in på vad övriga vittnen har sagt:

– Att antyda att Wells var en auktoritär direktörsfigur som ingen vågade anförtro sig åt eller att han visste om höll tyst, tror jag inte på. Jag tror inte heller, som advokat Bodström antydde, att man inte berättade för Wells för att inte lägga en het potatis i knäet på honom.

Och Berglund har vittnat att han hört att något med ”sexuell innebörd” hade hänt.

– Och Carola har talat med Maria om saken och det är på den vägen som hennes berättelse kommer fram.

– Gitarristen är ju bara ”ganska säker” på att ordet våldtäkt använts.

– Och van der Lancken ska inte spelas bort från planen. Hennes absolut viktigaste besked är att Maria inte säger något om våldtäkt till henne.

– Det sades tidigare Tito att ändrat sin berättelse när han visade hur han så att säga klev över målsäganden. Men redan i tingsrätten sa han samma sak: ”Under massagen som han utförde stående på knä i sängen, klev han vid ett tillfälle över henne” står det i domen.

10.38 Angående beskedet från målsäganden att hon läst om Varbergsmålet, och då bestämt sig för att anmäla Tito Beltrán.

– Den måste vara tondöv som inte hör varningssignalerna. Han frikändes ju i Varbergsmålet, säger Nilsson.

Beträffande Maria Lundqvist:

– I egenskap av vittne har hon ännu sämre möjligheter att korrekt uppfatta en situation som enbart beskrivs. Man kan också fundera på att om Maria trodde sig få bekräftelse på ett våldtäktsbrott, varför kastade hon i sådana fall bort det bästa beviset, trosorna? Ett sådant fynd, även om det skulle vara så att man tror att det inte kommer anmälas, skulle man verkligen agera så ändå? Jag vågar påstå att man redan 1999 kände till detta med dna-bevis bland allmänheten.

Och vad säger hon till Tito Beltrán den kvällen?

– Hon säger att hon mycket väl kan ha anklagat Tito för våldtäkt, men det är en efterrationalisering. Han har aldrig hört någon anklagelse om våldtäkt från Lundqvist.

– Nog var det i högsta grad olämpligt att kvinnokarlen Tito närmat sig barnflickan, men det är inte åtalbart, säger Nilsson.

10.25 Och trombonisten som såg scenen på rummet:

– Det här har målsäganden definitivt inte berättat om för Maria Lundqvist. Därför blir Lundqvist helt ställd när hon får höra det i förhör senare.

Anledningen till att målsäganden berättar nu är att hon förstått att det skulle komma fram.

– Hon har förstått att någon som ser scenen skulle uppfatta det som en situation av sexuell innebörd. Det begriper alla, även om hon inte gör det själv. Och när målsäganden rusar tillbaka till Maria Lundqvist, starkt försenad, så är det klart att hon lägger skulden, bördan, för den scen som trombonisten sett, på Tito Beltrán. Min uppfattning är att hon hade svårt att hantera situationen. Hon var totalt sexuellt oerfaren, så till den grad att hon aldrig kysst en pojke. Hon kom från starkt religiöst präglade förhållanden och då blev det ett häftigt kliv att hamna i underkläderna på Tito Beltráns säng. Det tycker jag man ska väga in, säger Nilsson.

Kritiserar minnesbilderna

10.18 Vad är det som skulle ha hänt? frågar sig Nilsson.

– Ja, målsäganden berättar ett händelseförlopp nu nio år senare. Men hon kan inte säga ett enda ord om vad hon sa på Maria Lundqvists rum. Hur säker kan man då vara på vad hon säger att hon nu minns om händelsen? Utomordentligt stor försiktighet är påkallad. Jag tycker att man ska till sig det som professor Christianson (minnesexpert) sa, även om den andra sidan försökt förringa det som en partsinlaga.

– Målsäganden har sagt att hon går hos terapeut, numera. Men man ska ha klart för sig att en terapeuts uppgift är att bekräfta sin klient och min poäng är att varje gång man rentav tänker på en sak, så ger det ett nytt minne. minnet påverkas hela tiden. Vi kan cementera felaktigheter. Och att väsentliga detaljer i ett händelseförlopp kan förträngas och påverkas känner vi nu till.

10.13 Det finns motstående uppgifter i målet.

– Det är bara målsägande och Tito som vet vad som har hänt. Det saknas teknisk och medicinsk bevisning. Vi vet inte varför målsäganden berättar som hon gör och jag kan inte svara på frågan varför hon säger som hon gör, som åkagaren vill.

Nilsson citerar vad HD sagt om bevisning i ett annat våldtäktsmål.

”Det kan visserligen inte sägas var orimligt att händelseförloppet i avgörande delar utspelat sig som flickorna sagt. Detta är dock inte tillräckligt för fällande dom. Inte heller räcker det att flickornas berättelse förtjänar tilltro före mannens. För att det ska bli fällande dom måste det ställas utom rimligt tivivel att han gjort sig skyldig till brottet”.

– Det räcker alltså inte med en trovärdig målsägande, en ”drömmålsägande” som Bodström sa i tingsrätten.

10.03 Utredningen ska ligga på en viss nivå och ha en viss ”robusthet”, fortsätter Nilsson.

– Att en utredning är robust innebär att det inte existerar ytterligare bevisning som kan påverka bedömning i målet. Den osäkerhet som följer av brister i utredningen kan medföra att det inte kan anses ställt utom rimligt tvivel att den åtalade begått gärningen. Och i minst två fall saknas robusthet, enlgit Nilsson.

– Gynekologen som barnflickan träffat skulle sagt att hon var tvungen att anteckna våldtäkten, men att målsäganden övertalat läkaren att låta bli. Förutom det föga troliga i tillvägagångssättet... Har man försökt höra den här läkaren? Nej.

– Och så frågan om den manliga sädesvätskans doft... Detta älskar vi inte att sitta och tala om, direkt, men... Jag har i alla fall gjort ett försök att ta reda på hur det ligger till, säger Nilsson. Frågeställningen rent bevisrättsligt blir följande:

– Är det möjligt att Maria Lundqvist helt säkert kan avgöra detta? Nej. Och här säger också Christianson att vi är svåra på att avgöra dofter. Här kommer sammanhanget in som en viktig faktor.

– Kamraten utanför skolsköterskeexpeditionen hördes inte i tingsrätten, men i hovrätten. Jag tycker det försvagar åtalet, för kamraten har berättat att hon blev masserad och att hon varit med om någon obehagligt. Det räcker inte för våldtäkt att kvinnan inte vill eller säger det. Det krävs att samlaget skall ha utförts med våld eller hot eller tvång.

– Bara att det hänt något som man inte vill, räcker inte.

”Hon har förstört utredningen”

09.56 Och är det någon som tror att Wells ljuger om hur Dahlström presenterar sig? Och att det var en åklagarassistent som Anders Berglund uppfattade?

– Det är inte en tillfällighet. Liksom att det finns ett syfte med att presentera sig som före detta polis. Det verkligt allvarliga är den energi och målmedvetenhet som Monica Dahlström-Lannes lägger ner. Det hade kunna räcka med att hon talat med målsäganden, men där blir det inte stopp. Hon har själv sagt att hon tog kontakterna för att säkerställa att hon inte var ute i ogjort väder. Vi vet att hon haft kontakt med Maria Lundqvist om hur de skulle gå till väga. Hon har agerat rådgivare åt Carola och Anders Berglund. Hon har både till målsägare och Maria Lundqvist klarat ut vad som fordras för att våldtäkt ska föreligga - parternas kön måste vidröra varandra. Och hur vågar Dahlström-Lannes säga till Robert att ”Tito är sjuk och jag ska sätta dit honom”. Tror ni att Wells ljuger om detta?

– Jag hävdar inte ens att det här är uttryck för något medvetet styrande och ställande. Jag tror att hon tror att hon har rätt att ta sig för sådana här saker. Att hon inte inser riskerna när man så småningom ska bedöma bevisning och hur den kan ha påverkat. Jag hävdar inte att det är medveten ondska från hennes sida, men jag tror att hon har en blind fläck där hon inte ser riskmomentet.

– Jag anser att hon faktiskt har förstört utredningen. Det är ett starkt uttryck, men rätten kan väl knappast säga att materialet skyddats från påverkan. Den här svårutredda anklagelsen där uppgift står mot uppgift, kunde verkligen ha fått en bättre barnmorska än Dahlström-Lannes.

09.44 Det finns fler regler - man får inte ställa ledande frågor och man ska inte redovisa slutsatser, med mera.

– Det finns också under förundersökningsfasen tanken att man i förhör inte får ställa frågor hur som helst och av vem som helst. Att bevisningen på grund av sin ålder kan ifrågasättas är en annan sak. Bevis är en färskvara.

– Men vad har allt detta med målet att göra? Jo, det här målet avviker från det normala. I vanliga fall görs en anmälan och polisen utreder. Men i det här fallet är upptakten en annan. Här har vi en friande dom där Monica Dahlström-Lannes påtar sig ett uppdrag från pappan i målet. Hon blir en blandning av polis, spanare och åklagare. Och konstigt nog är det inte Varbergsmålet som hon börjar granska, istället agerar hon mycket aktivt för att sätta igång detta målet.

– Och Lundqvist och barnflickan säger att Dahlström-Lannes sagt att detta målet skulle vara viktigt för Varbergsmålet. Och varför gör hon det? Jo, hon säger att vet man något om sexualbrott så finns det en koppling.

– Tito Beltráns karaktär skulle fälla honom i Varbergsmålet. Tyvärr har också åklagarsidan i någon mån accepterat detta. Det har förts in karaktärsbevisning. Det var ledsamt. Vi vet att man inte ska ställa frågor till målsägandes om tidigare sexliv och så. Man ska inte släpa in sådant, för det saknar bevisvärde vad som hänt tidigare. Men var då vänlig och gör samma sak när det gäller Tito också. Inte ens den som har dömts för våldtäkt tidigare är av det skälet skyldig till andra gärningar.

– Men nu sätter Dahlström-Lannes igång och agerar utan kontroll. Plötsligt under förhöret i hovrätten säger Monica Dahlström-Lannes ”Jag gjorde anteckningar under mina samtal med Robert och de övriga. Stolpar. Sedan skrev jag ner efteråt att jag verkligen skulle komma ihåg”.

– Jag tyckte att jag hade i bakhuvudet att hon har sagt något annat i Ystad och där frågade jag om hon hade dokumenterat sina samtal:

– Svaret blev tydligt - ”Inte alls”.

– Här i hovrätten säger hon plötsligt något helt annat. Jag kan säga att det här stör mig och jag blir ännu mera fundersam över hur hon har agerat.

09.37 Advokat Nilsson börjar sin plädering.

– I frågan om häktning vill jag säga att Tito Beltrán lojalt underkastat sig den rättsliga prövningen. Han har en stark förankring till Sverige och det är uppenbart att det saknas skäl till häktning. Man kan jämföra med de manschettbrottslingar som döms till tre-fyra år som vandrar omkring på fri fot.

– Jag vill också säga något mycket kort om tingsrättens sätt att redovisa materialet i sin dom. Där finns fel och missuppfattningar av vad förhörspersoner sagt. Det framstår säkert klart för hovrätten som nu har tagit del av samma bevisning. Det är ledsamt och dålig kvalité på tingsrättens dom.

Han fortsätter:

– Monica Dahlström-Lannes. Är vårt intresse för hennes inblandning en avledande manöver? Men: En domstol får bara avgöra på bevis. Men då blir det också avgörande vilken kvalité som bevisen håller. Och bevisen får inte utsättas för påverkan, det är kungstanken. För att säkerställa det intresset kan man rentav häkta en person om det finns risk att han påverkar utredningen. Och till exempel får vittnen inte vara med i rättegången innan de hörs. Och det är bra, så ska det vara.