Efter 5 146 dagar blir rymddrömmen verklighet för Christer Fuglesang

1 av 2 | Foto: NASA
KLAR FÖR START En stolt Christer Fuglesang poserar för fotografen iklädd Nasas rymddräkt med en svensk flagga på ena ärmen. Och nu ska Sveriges förste astronaut äntligen få komma ut i rymden. Den 7 december har han en nyckelroll när rymdfärjan Discovery skjuts upp för en elva dagar lång resa till ryumdstationen ISS.
NYHETER

Efter 5 146 dagar ska astronauten Christer Fuglesang, 49, äntligen få börja jobba. På riktigt.

Den 7 december bär det i väg upp till den internationella rymdstationen ISS.

Han har tränat för det här längre än vad de flesta kan komma ihåg. Hunnit bli rejält medelålders. Christer Fuglesang har på något avigt sätt blivit astronauten som aldrig får komma upp i rymden.

Men snart är det slut på det.

Han kommer att få jobba hårt.

Redan vid starten har han en nyckelroll. Han ska spränga upp dörren och fälla ut den bom astronauterna ska glida ut på om de måste överge färjan vid ett katastrofläge.

Drygt 8 minuter efter start är rymdfärjan uppe i rymden. Då ska Christer organisera jobbet med att göra färjan till ett hem för de sju ombord.

Sen ska han öppna de enorma lastluckorna så att överskottsvärmen försvinner. Efter det ska han och kollegan Sunita Williams koppla ihop rymdskeppets datorer.

Kräkanfallen blixtsnabba

Förmodligen kommer han att må förfärligt illa. Rymdsjuka drabbar de flesta. Den påminner om sjösjuka. Kräkanfallen kommer blixtsnabbt.

– Det gäller att ha plastpåsar tillgängliga hela tiden, säger han.

Efter fem timmar är det dags för sömn. Christer får spänna fast sig för att inte glida i väg.

Redan för elva år sedan skulle han skickas upp till den ryska rymdstationen Mir. I stället blev han kvar på marken som backup för tysken Thomas Reiter.

Nu skjuts han upp till den internationella rymdstationen ISS i stället. Där ska han jobba som byggnadsarbetare och kabeldragare och blir borta i elva dagar.

– Jag hoppas att jag inte gör bort mig, sa han nyligen till Aftonbladet.

Christer ska göra två rymdpromenader 40 mil ovanför marken. Han bär då en specialdräkt som tar flera timmar att få på sig, är kopplad till säkerhetslinor och har med sig den utrustning som behövs.

Det gäller att inte glömma något. Och att inte bli rymdsjuk och fylla hjälmen med spyor.

”Pinsamt att tappa något”

– Det skulle vara pinsamt om jag skulle tappa något verktyg, säger han.

I rymden tar sig Christer fram med handkraft och med hjälp av tryckluftsaggregat. Totalt kommer han och en kollega att tillbringa närmare 20 timmar ute i fria rymden.

Väl uppe i rymden är det liten risk att astronauterna ska förolyckas. Farorna är betydligt större vid start och landning.

Virgil ”Gus” Grissom och två andra astronauter brann 1967 upp i en Apollokapsel på startplattan.

Tre ryssar dog vid återinträdet i atmosfären 1971.

Sju amerikaner dog när rymdfärjan Challenger exploderade efter start 1986.

Hela sjumannabesättningen på rymdfärjan Columbia omkom när den slets sönder 15 minuter före landningen år 2003. Olyckan berodde på att de värmeisolerande plattorna under färjan slets loss.

Christer var själv föreslagen till besättningsman på Columbia.

– Visst tänker jag ofta på olyckan och de anhöriga. Men jag är inte rädd. Jag försöker se den som en flyg- eller trafikolycka. Vi känner väl alla någon som dött i trafiken, sa han strax efteråt.

– Jag är inte orolig, säkerheten har förbättrats kraftigt, sa Christer Fuglesang till Aftonbladet för tolv år sedan och han säger samma sak nu. Trots att flera av hans mycket nära vänner omkom vid Columbiatragedin.

– Jag ser fram mot det här något otroligt.

Christer Fuglesang blev astronaut av en slump. En kompis visade honom en annons där europeiska rymdstyrelsen ESA sökte astronauter.

Christer skickade in sina papper. Det gjorde 5?000 andra också. Men det blev doktorn i experimentell partikelfysik, docent Fuglesang vid Stockholms universitet, som antogs tillsammans med en till.

Flyttade till Texas 1996

1993–1996 drillades han i den mytomspunna Stjärnstaden utanför Moskva.

Men han kom aldrig ut i rymden.

1996 förflyttades han till Nasa i Houston och bytte titel från ”kosmonaut” till ”astronaut”. Han flyttade in i en villa inte långt från Johnson Space Center, med sin fru Elisabeth och barnen Malin, 20, Denise, 17, och Rutger, nu elva år gammal.

Efter två år var han färdigutbildad. Sedan dess har han tränat och tränat. Och väntat och väntat.

För tre år sedan skulle han ha skickats upp till den internationella rymdstationen. Men så inträffade tragedin med Columbia som förryckte alla tidigare tidsramar.

Christer Fuglesangs pappa Steinar har aldrig tvivlat på att få se sin son komma upp i rymden.

– Det har inte Christer heller.

Du är inte rädd att det ska sluta illa?

– Nej, det ska bli hur trevligt som helst. Men det grämer mig att jag själv inte fått någon inbjudan att följa med. Jag skulle inte tveka en sekund.

Steinar Fuglesang jobbade som försäkringsdirektör innan pensionen.

Skulle du våga försäkra en astronaut?

– Som den sanne optimist jag är måste svaret måste bli ja. Visst finns det risker. Men i regel går det ju bra. Jag är inte särskilt orolig för Christer. Och inte för de andra heller.

MOSKVA 1993 Christer Fuglesang har just börjat utbildningen.
Foto: bo lidén
MOSKVA 1993 Christer Fuglesang har just börjat utbildningen.

Gagarin första människan i rymden

Christer Fuglesang var drygt sexmånader gammal när ryssarna skickade upp satelliten Sputnik i en bana runt jorden den 4 oktober 1957.

Det innebar startskottet för rymdkapplöpningen mellan Sovjet och USA som hela världen följde.

Svante Lidén