”Skrämselaktionerna måste upphöra”

Läs brevet från Chodorkovskijs advokat till Riksåklagaren

NYHETER

Måndagen den 5 februari åtalades Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev för förskingring och pengatvätt. Kort därefter krävde man att advokaterna skulle skriva under på att materialet som hörde till rättsfallet inte skulle spridas vidare. Rättsfallet hade dessutom ett helt annat nummer än tidigare. De rättsbevarande myndigheterna tar ingen större hänsyn till Yukos advokater. Söndagen den 4 februari visiterades advokaterna på Domodedovflygplatsen och på tillbakavägen blev Karinna Moskalenko stoppad på flygplatsen i Tjita. Där tvingade man Moskalenko att skriva under på att innehållet i den akutella utredningen inte skulle spridas vidare. Advokaten skrev på under tvång och vände sig sedan med klagomål till Riksåklagaren där hon framför att hon kommer att gå till domstol, om så krävs till Europadomstolen, om förföljelserna inte upphör, skriver tidningen Novaja Gazeta.

Här är en förkortad version av brevet till åklagaren.

Till Riksåklagaren i Ryska federationen från advokat K.A. Moskalenko angående M.B. Chodorkovskijs akt.

”De senaste dagarna har präglats av ett öppet angrepp mot advokatämbetets integritet och neutralitet. Det har gjorts försök att skrämma det försvar som företräder Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev med avsikten att beröva de åtalade deras rätt till advokathjälp. De dokument som försvaret har tagit del av under förhandlingarna indikerar att advokaterna också fortsättningsvis kommer att utsättas för påtryckningar – att de rent av kan komma att stängas av från rättegången och åtalas. Salavat Karimov, statlig utredare, har missbrukat rätten att låta försvaret sprida information vidare och försökt att få oss – Michail Chodorkovskijs advokater – att skriva under ett dokument som i grund och botten är felaktigt.

Försvaret inbjöds att delta i utredningen av brottmål nr. 18/41-03, det mål i vilket anklagelser den 5 februari 2007 framlades mot vår klient. Vi känner inte till att det har inletts en brottsutredning mot Michail Chodorkovskij med nummer 18/432766-07 och vi har inga uppgifter om vad denna utredning skulle innehålla. Ingen, i synnerhet inte en försvarsadvokat, som är skyldig att agera för sin klients bästa, ska kunna tvingas att skriva under något, vars innehåll han inte känner till.

Riksåklagaren har i stort sett dagligen, från och med den 4 februari 2007, vidtagit åtgärder för att skrämma advokaterna.

”Provokation utan motstycke”

Den 4 februari anlände alltså J. Sjmidt, E. Baru, K. Rivkin, L. Sajkin och K. Moskalenko, Chodorkovskijs och Lebedevs advokater, till Domodedovo-flygplatsen på väg till Tjita. Där råkade vi ut för en provokation utan motstycke, som på alla sätt liknade en planerad skrämselaktion.

Mina kolleger stoppades vid incheckningen. De fråntogs pass och biljetter och eskorterades ner i en källarlokal, som disponerades av flygplatsens polisiära avdelning. Där hölls de kvar, övervakade av beväpnad personal från rättsbevarande myndigheter. Efter ett tag kom en civilklädd poliskvinna av överstes grad. Hon visade upp sin bricka där det framgick att hon var utredare från inrikesavdelningen. Hon förklarade att allt skulle gå mycket fortare om advokaterna själva lämnade in sina saker för kontroll och att det var för att kunna garantera deras egen säkerhet. De skulle också lämna in eventuella kontanter och hemligstämplade dokument.

Vid det här laget hade jag anlänt till flygplatsen. I vetskap om att mina kolleger hölls inlåsta och inte skulle släppas från polisen började jag, trots att incheckningen snart skulle stänga, att försöka reda ut på vilka grunder mina kolleger hölls kvar och var de befann sig. Man gjorde flera försök att eskortera mig till polisen. När jag vägrade lovade polismännen att de skulle bära mig dit personligen. Runt omkring mig fanns hela tiden civilklädda poliser, med flera, som skulle förhindra att jag gick därifrån. En halvtimme innan vårt plan skulle lyfta erbjöds vi plötsligt att passera säkerhetskontrollen. Inte mindre än tio poliser och några civilklädda personer eskorterade de fem advokaterna. De försäkrade att alla problem nu var lösta, nu skulle vi bara skynda oss till gaten för att hålla tidtabellen.

Ingående kontroll

Advokaterna kom till säkerhetskontrollen tillsammans med polisens officerare. De tog av sig skor och ytterkläder, passerade genom kontrollen medan väskorna gick igenom röntgen. Ändå satte polisen igång med en ingående kontroll av advokaternas väskor. De sade att deras agerande var helt i enlighet med lagen och att det tjänade passagerarnas intressen. Advokaternas dossier gicks igenom, alla dokument och brev lästes noga och filmades. När advokaterna blev upprörda och protesterade riktade en major kameran mot deras ansikten. På protesterna svarade poliserna att de filmade av säkerhetsskäl, att det var ett slags preventiv åtgärd. Officerarna hade inga handskar på sig och vidrörde varenda personlig tillhörighet i advokaternas väskor, däribland underkläder och hygienartiklar. Jag vill nämna att medan kontrollen pågick så hade jag Ella Pamfilova på tråden. Hon hade fått brådskade samtal från personer från rättsaktivistorganisationer och hon bad mig att hälsa polisens officerare att de inte borde tillåta olagligt agerande. Dessutom sade hon att hon skulle rapportera det inträffade till inrikesministern dagen därpå. Officerarna fick sig ett gott skratt åt det.

Vakt blockerade dörren

Den 6 februari 2007 befann jag mig i häktet i Tjita. Jag hade arbetat med Michail Chodorkovskijs och Platon Lebedevs försvar och skulle gå hem för dagen. Jag passerade kontrollstationerna inne i häktet på väg mot utgången. Men när jag kom dit stod en vakt och blockerade dörren. Försvaret fick alltså inte lämna häktet, man kan faktiskt säga att jag häktades och utan någon som helst förklaring, eskorterades jag till kontoret som tillhörde chefen för häktet. Chefen för häktet hade inget otalt med försvaret. Men folket från Riksåklagaren hade gjort sig helt hemmastadda i hans kontor och det var de som låg bakom kvarhållandet. Deras avsikt var att informera försvarsadvokaterna om de nya utredningsrutinerna som, utan hänsyn till försvarets många ansökningar om att få reda på det god tid i förväg, skulle träda i kraft den 8 februari 2007. Där på kontoret krävde de att vi skulle skriva under dokument som behövde läsas igenom, diskuteras och vägas mot lagenliga motargument. Eftersom informationstexten, som var undertecknad av Salavat Karimov, hade karaktären av ultimatum och var så illa formulerad och rentav hotfull, kände försvaret att det var omöjligt att skriva under dokumenten. Det var dessutom efter arbetstid så försvaret beslutade att omarbeta dokumentet med sina egna formuleringar dagen därpå. Utredarna sammanställde då ett annat dokument som talade om att vi hade vägrat att skriva under. Därefter tilläts försvaret att lämna häktet.

Flygplatsen i Tjita

Den 7 februari vid åttatiden på morgonen genomfördes ännu en skrämselaktion, den här gången på flygplatsen i Tjita. I enlighet med min klients (Michail Chodorkovskij) ansökan om att få sin sak prövad i Europadomstolen och med tanke på att jag inte hade någon möjlighet att ta del i förhandlingarna eller i materialet som rörde fallet hade jag förvarnat utredaren T.B. Rusanov om detta och befann mig nu på flygplatsen, redo att lämna Tjita. Jag hade checkat in och gått igenom diverse kontroller och stod och väntade på att få stiga ombord när jag, och alla andra passagerare, hör en röst som säger:

– Vem av er är Moskalenko?

Inför åsynen av alla som befann sig i väntsalen kliver en säkerhetsvakt fram till mig och säger att jag ska följa efter honom. Bredvid mig står personer som jag visste jobbade på europeiska tevebolag. Först säger han att jag ska gå igenom en extra säkerhetskontroll. När jag förklarar att jag bara har en liten damväska och att jag redan har kontrollerats uppifrån och ner inför ovan nämnda åskådare säger han att vi behöver rätta till några fel i tulldeklarationen. När jag visar honom min oklanderligt ifyllda tulldeklaration säger han:

– Om ni inte följer med mig till våra representanter för rättsbevarande myndigheter blir ni struken från passagerarlistan.

Riskerade missa flyget

Med det hotet gick han sin väg och kom sedan tillbaka med en stor grupp människor. Fyra, fem poliser bildade kedja framför utgången i väntsalen och utredaren I.A. Jurzditskij och en civilklädd person som jag inte kände till uppmanade mig att skriva under två dokument för kännedom, nämligen utredaren Karimovs informationstext från den 6 februari 2007 och den undertecknade redogörelsen om vägran att skriva under ovan nämnda dokument.

Med tanke på att jag nu verkligen riskerade att missa mitt flyg och i en situation där jag befann mig ensam och anhållen, utan vittnen kände jag mig pressad att skriva under dokumenten.

Att överföra Michail Chodorkovskijs förhandlingar till Tjita är olagligt. Att de rättsliga förhandlingarna nu inleds i fallet Chodarkovskij/Lebedev i Tjita, när utredningen görs i Moskva är brottsligt (det framgår direkt av dokumenten).

Att Michail Chodorkovskijs fall prövas så långt bort som möjligt begränsar avsevärt hans rätt till ett försvar. Skrämselaktionerna som försvaret praktiskt taget dagligen utsatts för på sista tiden måste upphöra. Att sådant får lov att förekomma innebär att rättssystemet måste ifrågasättas, liksom de offentliga personer som bär ansvaret.”

Läs mer

Översättning: Lina Björkegren