Det här oroar vi oss mest för

1 av 3
SAMHÄLLE

Åtta av tio svenskar oroar sig för segregationen, våldet och för att skolan och vården inte ska fungera.

Däremot är det få som ängslas över att bli av med jobbet eller att pengarna inte ska räcka till en oväntad utgift enligt Afonbladet/Inizio med över 6 000 svarande.

Alla kan nog vara överens om att vi lever i en orolig tid. Kriget i Syrien, terror, flyktingkatastrofen, en bokstavskombination i Vita huset i USA, en aggressiv Vladimir Putin, tjugo grader varmare än normalt vid Nordpolen, nationalismen och populismen frodas och i Bryssel råder handlingsförlamning. Det finns mycket att ängslas för.

Det är givetvis signaler som politiker över hela världen snabbt fångat upp och försöker använda för sina egna syften. Antingen med de bästa intentioner, men tyvärr också för att destabilisera samhället ytterligare.

I riksdagens partiledardebatt i januari användes bokstavskombinationen ORO vid 48 olika tillfällen. Varianter på ordet TRYGG kom upp 76 gånger medan versioner av OTRYGG användes 26 gånger. De är dagens inneord i politiken.

Vi på Aftonbladet bestämde oss tidigt för att ta reda på i hur hög grad människor faktiskt är oroliga. Drygt 6 000 personer intervjuades via webben av Inizio.

En mycket stark sammanfattning är att vi oroar oss betydligt mer för utvecklingen i samhället, främst hur den kommer att drabba andra. Och i avsevärt lägre grad för vad som ska hända oss själva.

Ett par exempel. Åtta av tio oroar sig för våldet i samhället. Men bara hälften så många, 43 procent, är oroliga för att de själva ska bli utsatta för brott. 81 procent av befolkningen är ängslig för att vården inte fungerar. Men bara 47 procent går och oroar sig för att de ska drabbas av en allvarlig sjukdom.

Det vi oroar oss mest för är alltså samtida tendenser i samhället. Minst åtta av tio är oroliga för segregationen, våldet och att skolan och vården inte fungerar. Det är inte konstigt, larmrapporterna avlöser varandra på dessa områden och de är också politiskt heta.

Mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av svenska folket ängslas över miljöförstöring, att bostäderna inte ska inte ska räcka till, att något ska hända de egna barnen, konflikter i omvärlden och flyktingsituationen. Med undantag av bostadsbyggandet och de egna barnens hälsa är detta globala frågor som kräver globala lösningar. Men självklart kan man trots det vara orolig även om man inte tror att man själv kommer att drabbas av meterhöga höjningar av havsnivån.

Men den egna tillvaron är svenska folket alltså inte särskilt orolig för. Bara en av fem oroar sig för att bli av med jobbet. Sverige påstås ofta vara världens mest ensamma land men mindre än en fjärdedel ängslas över ensamhet. Och trots att många har svårt att få ekonomin att gå ihop oroar sig bara 35 procent för att de ska sakna pengar för att betala en oväntad utgift.

Glädjande siffror. En kraftig majoritet i Sverige känner sig faktiskt trygga i sin vardag. Bättre kan det knappast vara.

En fråga sticker dock ut när det gäller det egna välbefinnandet. Det gäller pensionen. Hälften av alla vuxna svenskar är oroliga för att pensionen inte ska räcka till. Det finns skäl för det. Om inte avgifterna höjs eller det allmänna pensionssystemet får tillskott från annat håll ska allt fler pensionärer dela på pengarna. Det blir alltså mindre till var och en i takt med att befolkningen ökar. Risken för att vi till sist närmar oss en smärtgräns är överhängande.

Förre statsministern Göran Persson (S) har vid flera tillfällen sagt att det parti eller den partiledare som tar den här frågan på allvar kommer att vara en valvinnare. Pensionärerna är en växande väljargrupp och inom några år börjar de som inte har någon pension från det jämförelsevis mer generösa ATP-systemet att lämna arbetslivet. ATP-pensionen började fasas ut 1999 och de som fyller 63 år i år har inte någon del av sin pension från det.

Med undantag för naturliga variationer som att unga oroar sig mer för att inte få en bostad, äldre mer för att pensionen inte ska räcka till och höginkomsttagare inte ängslas för en oväntad utgift är oron relativt jämt spridd mellan olika grupper.

Det oroar vi oss för

1. Segregationen i samhället 81 procent
2. Att vården inte fungerar 81
3. Att skolan inte fungerar 80
4. Våldet i samhället 80
5. Flyktingsituationen 76
6. Konflikter i omvärlden 76
7. Att något ska hända mina barn 71
8. Att det inte finns tillräckligt med bostäder 68
9. Miljöförstöring 66
10. Ökade ekonomiska klyftor i samhället 65
11. Främlingsfientlighet 63
12. Ekonomisk kris 54
13. Att inte få tillräckligt hög pension 50
14. Att något ska hända med mina föräldrar 49
15. Allvarlig sjukdom 47
16. Krig 47
17. Att bli utsatt för brott 43
18. Sakna pengar till en oväntad utgift 35
19. Ensamhet 24
20. Arbetslöshet 20

FAKTA

Så gjordes undersökningen

Gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. 6 228 personer över 18 år intervjuades mellan 18 och 27 november förra året via webben. Frågan som ställdes var: Om du ser till din egen situation hur oroande upplever du följande inför framtiden?


LÄS OCKSÅ: Vem vill bli pensionär?

Aftonbladets artikelserie om pensionärernas villkor.

Här hittar du alla artiklarna i serien.


Gör din röst hörd – gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka här för att läsa mer och gå med!