M: skärp kraven på socialbidragstagare

SAMHÄLLE

Moderaterna vill kraftigt skärpa reglerna för människor som får försörjningsstöd.

De som kan arbeta ska tvingas delta i ”samhällsnyttiga insatser” och missbrukare måste genomgå behandlingar för att få bidrag.

– Att ställa krav är också att bry sig, säger M:s ekonomiska talesperson Ulf Kristersson.

Ulf Kristersson (M).
Foto: Ola Axman
Ulf Kristersson (M).

När Moderaterna i morgon presenterar sin skuggbudget finns flera nya förslag kring förändringar av försörjningsstödet med. Det meddelade partiets ekonomiska talesperson Ulf Kristersson redan i dag.

Den allra vanligaste orsaken till att folk får försörjningsstöd är arbetslöshet, vilket var fallet i 48 procent av ärendena år 2015. Det handlar bland annat om personer som står utan inkomst då de inte kvalificerat sig till a-kassan.

Försörjningsstödet, en del av det som tidigare kallades socialbidrag, betalas ut av kommunerna och är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för människor som har tillfälliga ekonomiska problem.

Förra året skärpte regeringen, efter en överenskommelse med Alliansen, kraven på de som får stöd men kan jobba. Men nu vill M gå ännu längre. Partiets ekonomiska talesperson Ulf Kristersson säger att dagens försörjningsstöd är ”Sveriges sämsta bidrag”.

– Det var inte tänkt att till hälften vara en arbetslöshetsförsäkring. Nu har det i blivit en permanent försörjning för människor vars enda problem är att de inte kommit in på svensk arbetsmarknad. Konstruktionen är dålig och leder till det vi ser i dag, att människor är långvarigt bidragsberoende, säger han.

Han säger att problemen, med folk som kan jobba men i stället har försörjningsstöd, i dag framför allt finns bland nyanlända.

Hårdare tag mot bidragstagare

Partiet föreslår nu flera förändringar av systemet - som alla handlar om tuffare krav. Man vill skärpa socialtjänstlagen så att alla kommuner ska ställa krav på motprestation för de som får stöd, något som i dag inte är fallet.

Man vill dessutom, efter dansk modell, införa ett system som innebär att alla som kan jobba men får försörjningsstöd ska tvingas utföra enklare arbeten i kommunen, 20 timmar i veckan i upp till tolv veckor.

Men Kristersson vill ännu inte gå in på vilka arbetsuppgifter det skulle kunna handla om.

– Vi håller det ganska öppet för jag tycker man kan diskutera exakt vad det skulle kunna vara. Men vi vill att människor under den tid man har socialbidrag måste man också göra något. Dels för att själv rusta sig, men det är också rimligt att man gör motprestationer om man uppbär bidrag för att man inte arbetar.

Men M vill också skärpa kraven för de som uppbär stöd av sociala skäl. Bland annat vill man att de som har missbrukarproblem ska bli av med stödet om de inte tar del av motivationsinsatser eller missbrukarvård.

– Det här måste ytterst beslutas av socialtjänsten och vara rimligt på alla sätt och vis. Men risken vi pekar på är långvarigt passivt socialbidragsberoende och det ser vi ganska mycket av i dag. Man måste ta emot hjälpen som erbjuds, så att man försöker komma ur situationen.

”Jag skyller inte på människorna”

Vad ska hända med de som inte gör de här motprestationerna?

– Det måste finnas rim och reson i allting. Men det är klart att det ska vara skillnad på om du anstränger dig eller om du inte gör det. Men ytterst kommer det alltid att finnas ett skyddsnät i Sverige, så kommer det alltid att vara.

Kristersson säger att det ”är att bry sig att ställa krav”.

– Jag skyller inte på människorna. Vi har skapat ett system som inte är till för den situation vi har i dag. Då måste man vara beredd att reformera.

FAKTA

Försörjningsstöd

• Försörjningsstöd är en del av det som kallas ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag). Det är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem.

• Kommunernas socialtjänst bedömer och beslutar vem som ska få bistånd och hur mycket det ska vara. Det görs alltid en individuell prövning.

• Grundstödet ska täcka kostnader för livsmedel, kläder, telefon och är lika för alla. Det "övriga försörjningsstödet" i det ekonomiska biståndet täcker skäliga kostnader för bland annat boende, el och hemförsäkring.

• För att stöd ska betalas ut kan socialtjänsten till exempel kräva att du söker arbete och accepterar att vara med i kommunens eller arbetsförmedlingens program.

• År 2015 fick cirka 256 500 personer (226 511 hushåll) ekonomiskt bistånd någon gång under året. Totalt betalades drygt 10,6 miljarder kronor ut. Drygt 93 procent av detta handlade om försörjningsstöd.

• Under året fanns drygt 415 500 biståndsmottagare, varav drygt 270 600 var vuxna. Cirka 129 000 var kvinnor, 143 600 män och 143 000 barn.

Källa: Socialstyrelsen