Det stormar om finansministern

Motiverar brutna vallöftet om bilskatten: Vi kan inte låta ungdomar gå långtidsarbetslösa

1 av 3 | Foto: URBAN ANDERSSON
SAMHÄLLE

Uppgörelsen om försvaret blev dyrare än beräknat.

Därför måste bensinskatten höjas mer än planerat.

Finansminister Magdalena Andersson lovar också att kapa kostnaderna för flyktingmottagningen och sjukförsäkringen.

Det är bråttom på finansdepartementet. Om tre veckor lägger Magdalena Andersson (S) fram sin andra budget. Den kommer inte att röstas ner som den förra.

En knapp månad före valet sade du att det är jättedyrt att tanka bensin. ”Vi ser inget behov av att höja bensinskatten”. Nu höjer ni skatten på bensin med 60 öre litern och diesel med 66 öre. Är det juste mot väljarna?

– Det som är poängen med bensinskatten är att den ska ha en miljöstyrande effekt. Då har inte bara skatten betydelser utan även priset. Det som hänt sedan dess är att oljepriset har sjunkit med 50 procent.

Men inte priset på macken?

– Nej, men det har också fallit.

Bensinpriset sjunkit sedan 2012. I juli förra året kostade en liter 14:93, i år 14:29?

– Vi får se hur det blir nästa månad, troligen lägre.

Totalt uppgår höjningen till 5,6 miljarder. Vad säger du till dem som tycker att ni brutit ett vallöfte?

– Det är inte lätt att fatta beslut om att höja skatten. Men samtidigt behöver vi finansiera de reformer vi lägger fram. Vi kan inte låta ungdomar gå långtidsarbetslösa, de ska jobba eller plugga. Vi måste göra något åt lärarkrisen och vända utvecklingen i skolan.

Ni har gett minst fyra olika förklaringar till att bensinskatten höjs.

Pengar till försvaret, till infrastruktursatsningar, MP-samarbetet och det halverade råoljepriset. Vilken är den viktigaste?

– Oftast finns det inte bara en grund till ett politiskt beslut utan flera faktorer. Att vi behöver finansiera våra reformer är en sådan, oljepriset är en annan men det är heller ingen hemlighet att Miljöpartiet tycker att det är angeläget att höja bensinskatten.

– Försvarsöverenskommelsen blev dessutom dyrare än vi hade räknat med.

När du presenterade det ekonomiska läget för en vecka sedan öppnade du för fler skattehöjningar. Vilka?

– Det återkommer vi med. Men det är klart att vi kommer med ytterligare skattehöjningar.

Vänsterpartiet vill att ränteavdraget avskaffas på sikt. Vad tycker du om den idén?

– Det var ett historiskt misstag av min företrädare att avskaffa fastighetsskatten utan att göra något åt ränteavdragen. Historiens dom kommer att vara hård.

– Men många människor tagit huslån utifrån de regler som gäller i dag. Dem kan man inte lättvindigt ändra på. Därför jobbar vi ni i första hand med det amorteringskrav som de ansvariga myndigheterna så gärna vill ha. Jag hoppas att vi kan få till stånd en överenskommelse med Vänsterpartiet och de borgerliga partierna om det.

– För det andra har vi ett stort bostadsbyggnadspaket i budgeten. En anledning till att bopriserna stiger är bostadsbristen.

Idén är alltså bra, men svår att genomföra?

– Det finns en obalans i skattesystemet om du har ränteavdrag men ingen fastighetsskatt.

Chefen för Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden oroas över hushållens höga skulder. De vill att de som har höga bolån ska amortera dem. Men det tar ett år innan det kan genomföras?

– Lagstiftning tar tid. Först ska man skriva ett förslag, sedan ska det remitteras och till lagrådet och sedan beslutas.

Regeringen vill avskaffa överskottsmålet för budgeten och ersätta den med ett balansmål, att utgifter och inkomster går jämt upp. Moderaterna är emot. Är du beredd att avskaffa det mot M:s vilja?

– Det sitter en parlamentarisk kommitté som diskuterar den här frågan. Jag hoppas att flera partier ska se poängen med att göra en sådan här förändring. Om den inte genomförs riskerar 15 000 personer att bli arbetslösa de närmaste åren.

Men är det inte viktigt att de två största partierna är överens i grundläggande frågor?

– Hade man haft den principen hade vi aldrig haft överskottsmålet. Det var Moderaterna jättemycket emot.

Hur orolig är du för raset på börserna?

– Det beror på hur länge det håller i sig. Den nuvarande nedgången kommer efter stora uppgångar. Fortsätter det att vara turbulent kan det få effekter på tillväxten och jobben.

Hur påverkar det Sverige?

– En långdragen oro på finansmarknaderna kan påverka Sverige. Kina är en viktig handelspartner till oss och en spelare i världsekonomin. En försämrad utveckling i Kina kan ju påverka hela världsekonomin. Men där är vi inte än.

Regeringens mål är att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Men enligt dina prognoser är det inte i sikte?

– Vi lägger om politiken från kortsiktiga nedskärningar och skattesänkningar till investeringar i det som skapar jobb och tillväxt. Glädjande nog har vi kunna revidera ner prognosen för arbetslösheten jämfört med i sommar. Det är rejäla steg mot en minskad arbetslöshet. Men självklart kommer det vi gör i en budget inte att räcka. Vi kommer med nya åtgärder i varje budget.

– Vi måste också vara pragmatiska. Ser vi åtgärder som inte fungerar ska vi inte hålla på med det längre utan hitta dem som är mer effektiva. Vi ska ha maximal effekt av varje skattekrona.

Det är inte så vanligt att man skrinlägger saker som inte funkar?

– Det är viktigt att göra. Nu tar vi bort etableringslotsarna till exempel.

Tidningen Fokus hävdar att S tagit fram en lång lista med åtgärder för att minska kostnaderna för flyktingmottagandet, bland annat sänkt dagsersättning, som MP satte stopp för?

– Det cirkulerar alltid väldigt många förslag i regeringskansliet. Ibland kan några Socialdemokrater vara för medan andra Socialdemokrater är emot. Så funkar det här, en ständig diskussion.

Staten har inte kontroll över kostnaderna för flyktingmottagandet, assistansersättning och sjukförsäkringen. Vad tänker du göra för att minska kostnaderna för dem?

– De har ökat under lång tid. Och vi kommer med åtgärder i budgeten för att dämpa kostnadsutvecklingen på de här tre områdena.

Vad kan man göra för att minska kostnaderna för sjukförsäkringen?

– Det kommer att komma förslag under hösten. Det har vi jobbat aktivt med.

Nästa år höjs pensionerna kraftigt. Minskar det behovet av att sänka den så kallade pensionärsskatten?

– Vi kommer att sänka pensionärsskatten och vi kommer att göra det mest för dem som har lägst pension, inte minst kvinnor. Det är inte minst en moralisk fråga. Det är en märklighet att pensionärer som jobbat och slitit ett helt liv ska betala högre skatt än andra.

Vad håller dig vaken om nätterna?

– Jag sover alltid gott om nätterna.