Påven skulle rädda klimatavtal

1 av 2 | Foto: Foto: Ola Axman
Åsa Romson (MP)
SAMHÄLLE

Klimatavtalet i Paris höll på att gå i stöpet när Nicaragua vägrade gå med på textförslaget.

Då lyftes en högre makt fram som tänkbar lösning – påven.

– Det gjordes eftersökningar om han kunde göra en sista handpåläggning, säger miljöminister Åsa Romson (MP).

Det var den sista dramatiska dagen när världen höll andan för om ett klimatavtal skulle bli verklighet. Den utsatta tiden drog ut med timmar.

Bakom kulisserna utspelade sig en rad hittills okända detaljer, berättar nu klimat- och miljöminister Åsa Romson som var Sveriges delegationsledare under veckorna i Paris.

Flera länder konstrade i olika omgångar under hela processen. En stunden var det USA, därnäst Malaysia. Innan dess både Saudiarabien, Indien och Kina. En oro fanns också hos många om att Venezuela, med en omvittnat stridbar klimatförhandlare, skulle bråka.

Slutligen ställde sig dock alla länder utom Nicaragua bakom uppgörelsen.

Ringde Löfven

Dessförinnan hade allehanda försök att få med sig även det centralamerikanska landet på uppgörelsen gjorts. Telefonerna gick varma och förhandlare från en rad länder kopplades in i förhandlingsrummet, där bland annat Nicaraguas delegation satt.

– Önationen Tuvalus premiärminister var framme och skulle övertyga Nicaragua och sedan var Kinas förhandlare med och försökte medla, säger Romson.

Många länder passade också på att ringa hem och kolla om det fanns någon i det egna landet som hade känningar som kunde bli nyckeln för det låsta läget. Åsa Romson stod i kontakt både med statsminister Stefan Löfven (S) och hans statssekreterare Hans Dahlgren i frågan.

– Men kontakterna mellan Sverige och Nicaragua är inte av samma slag som förut, säger hon.

Men det gjordes också försök från några länder att komma i kontakt med påve Franciskus i en förhoppning om att han skulle kunna påverka Nicaragua, där majoriteten av befolkningen är katoliker. 

Sista handpåläggning

Påvens säte Heliga stolen fanns representerat på toppmötet i Paris och påven själv hade tidigare uttalat sig positivt om ett globalt klimatavtal.

– Det gjordes eftersökningar om han kunde göra en sista handpåläggning i frågan, men det sades att han var i mässa just då. Så vi fick aldrig riktigt veta vilka kontakter som faktiskt togs, säger Romson.

Trots de försök som gjordes valde Nicaragua att ställa sig utanför klimatavtalet, som man menade var ett svek mot moder jord och hennes barnbarn som nu tvingas leva i en värld med höjd temperatur.

FAKTA

Klimatavtalet punkt för punkt

Avtalet punkt för punkt

• Ökningen av världens medeltemperatur ska hållas till klart under (well below) två grader och helst ska den begränsas till 1,5 grader.

• Hur utsläppen ska minskas för att nå 1,5-gradersmålet är oklart. Utsläppen ska nå sin högsta nivå snart som möjligt och sedan snabbt minska för att vara i balans i slutet av det här århundradet.

• Länderna ska lämna in nya nationella klimatplaner vart femte år. De bör vara mer ambitiösa än de planer som lämnades in före klimatmötet. Länderna ska ha mål som är möjliga att utvärdera och kontrollera. Hårdare kav ställs på utvecklade än de minst utvecklade länderna.

• Avtalet är, enligt EU, rättsligt bindande med ett stort undantag. Det gäller ländernas frivilliga åtaganden för att minska sina utsläpp. Dock är själva processen rättsligt bindande, det vill säga att målen ska ses över vart femte år och att transparens ska gälla.

• Rikare länder ska hjälpa fattigare länder med pengar för att de ska kunna minska sina utsläpp. Minst 100 miljarder US.dollar per år från 2025. De ska också få tillgång till ny teknik och kapacitet att ta emot den.

• Parisavtalet ska skrivas under i april och träder i kraft 2020 när Kyotoavtalet löper ut. För det krävs att minst 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen skriver under.