Samhälle

”Flyktingströmmen nu är en viskning jämfört med om 20-30 år”

Kjell Aleklett: När oljeproduktionen minskar i Mellanöstern - hur ska länderna förse folket med mat?

FN:s klimatscenarier för världens oljeproduktion och kolanvändning är fullkomligt orealistiska.

Det menar Kjell Aleklett, professor emeritus i globala energisystem, vid Uppsala universitet.

Samtidigt hävdar han att omställningen till en värld med mycket mindre olja om 15 till 20 år kommer att innebära väldigt stora påfrestningar, i synnerhet för länderna i Mellanöstern.

– Alla flyktingar som kommer nu – jämfört med vad vi kommer se om 20-30 år så är det här en viskning, säger Kjell Aleklett.

Kjell Aleklett är professor emeritus i globala energisystem vid Uppsala universitet. Han har under lång tid bedrivit forskning kring oljeproduktionen i världen och när produktionen når sin topp, kallat Peak Oil.

Nu riktar han hård kritik mot de scenarier som klimatforskare använder och som FN:s klimatpanel har accepterat som möjliga framtider när de diskuterar framtidens möjliga temperaturökningar.

– De här scenarierna som används – de kan aldrig bli verklighet. Att bygga hela vår framtid på något som är orealistiskt är farligt.

Samtidigt menar Kjell Aleklett att det inte betyder att klimatfrågan är löst och att vi inte kommer att se en fortsatt global uppvärmning.

– Av de fyra scenarier som beskriver möjliga temperaturökningar är det bara ett (RCP 2.6) som har en realistiskt minskande oljekonsumtion. De andra tre har orealistiska antaganden. Samtidigt har man i det enda realistiska scenariet en helt orealistisk användning av kol. 2100 skall vi använda 60 procent mer kol än vad vi gör idag.

Men när oljeproduktionen minskar, så är det ändå kolet som utgör det största hotet mot vår framtid, menar Kjell Aleklett.

– Kolet är ändå det stora problemet, för det finns för mycket kol att använda för att vi inte ska få problem. Klimatpanelens accepterade scenario bygger på att man ska fånga in koldioxiden vid kolkraftverken i framtiden och förvara den under jord. Men alla nya kolkraftverk som byggs i Indien... det finns ingen koldioxidinfångning kopplade till dem.

Fracking-krig med USA

De senaste åren har oljepriset fallit kraftigt, delvis som en följd av nya metoder att utvinna olja och andra bränslen. USA har med användningen av så kallad fracking genomgått något av en oljeboom. Fracking kallas den kontroversiella metoden att få upp olja och gas genom att under högt tryck pumpa ner stora mängder vatten blandat med sand och kemikalier för att spräcka berget.

Kjell Aleklett menar att det nu pågår ett "fracking-krig" mellan ett pressat Saudiarabien och USA.

– Den totala oljan som kan utvinnas från fracking ligger på 90 miljarder fat, och det är vad världen konsumerar på  bara tre år. Man är pressade mot väggen och då söker man kortsiktiga lösningar hela tiden.

– I USA går bolagen i konkurs på löpande band. Produktionen går ner, oljeboomen har nått sin topp. Saudiarabien har ett antal fält som har legat döda som man satsat stora pengar på att få liv i.

Risk för instabilitet

För de stora oljeproducenterna i Mellanöstern kommer omställningen till en ständigt minskande oljeproduktion att bli en utmaning.

– Alla flyktingar som kommer nu – jämfört med vad vi kommer se om 20-30 år så är det här en viskning. I dag finns världens största befolkningstillväxt i Mellanöstern och man kan försörja sin befolkning genom att exportera olja och importera mat. Frågan i framtiden är: Hur ska de producera sin mat, och hur ska de få pengar att köpa sin mat? Det finns risk för instabilitet i de politiska systemen, i synnerhet eftersom man i dag inte betalar någon skatt i flera av de här länderna.

Mindre smärtsam

Samtidigt så tror Kjell Aleklett att vi kommer att lyckas med att ställa om till en värld med mindre oljeförbrukning.

– När vi för tio år sedan förutspådde att vi skulle ligga på den produktion av olja vi har i dag, blev vi kallade domedagsprofeter. Omställningen blev mindre smärtsam än man trodde för tio år sedan. Vi kommer i framtiden att anpassa oss på liknande sätt.

Men enligt FN:s klimatpanel kommer vi år 2100 att använda dubbelt så mycket energi som i dag - ingenting av det ska vara fossil energi. Även detta är Kjell Aleklett tveksam till.

– 2100 ska vi ha en energiförbrukning som är 100-200 procent högre än i dag enligt de olika scenarierna och då ska vi helst inte använda fossil energi. Det blir väldigt svårt att ersätta all fossil energi på det sättet. Vi måste i stället börja titta på hur samhällena ska använda mindre energi.

– Hela problematiken vi har framför oss är att skapa den energi som vårt framtida samhälle behöver. Det är detta förändringsarbete som krävs för att Parisavtalet skall bli verklighet. Gör vi inte det fungerar inte vårt samhälle.