S-ministern: Obehaglig debatt inom vänstern

1 av 3 | Foto: JONAS ENG
”Bara att det finns en diskussion om vilken hudfärg människor har inom vänstern är djupt problematiskt. I stället borde man fokusera på det som är viktigt – hur man bygger vidare på ett starkt samhälle och ser till att människor utbildar sig och att fler jobb skapas”, säger Aida Hadzialic (S).
SAMHÄLLE

S-ministern Aida Hadzialic har tröttnat rejält på debatten inom vänstern.

Nu ryter hon till mot debattörer som hon menar fokuserar på vad som skiljer människor åt i stället för vad som förenar dem.

– Man sviker arbetarklassens barn när man inte gör en klassanalys och i stället håller på med en debatt om kultur och identitet som inte leder någon vart, säger hon.

När Aida Hadzialic efter valet 2014 utsågs till gymnasieminister var hon det yngsta statsrådet någonsin i Sverige. Utöver hennes ålder skrevs det mycket om att hon fem år gammal kom till Sverige som flykting från Bosnien.

Hon har själv berättat om sin resa i flera intervjuer, men säger nu att hon irriterar sig på att hon förväntas ha vissa åsikter på grund av sin bakgrund.

– När det gäller flyktingdebatten har jag upplevt att jag behöver stå för vissa saker för att jag själv har varit flykting. Jag känner självklart med människor som kommer till vårt land och vill hjälpa dem. Men man glömmer bort aspekten att jag är ett statsråd i den svenska regeringen. Min uppgift är att se till Sveriges bästa.

Nu ryter Hadzialic till mot en debatt, framför allt inom vänstern, som hon menar är obehaglig och drabbar både henne och Sverige i stort. Enligt Hadzialic är debatt- och ledarsidor i dag fyllda med analyser som grundar sig i människors etniska bakgrund eller "olika nyanser av vithet".

”Obehaglig diskussion”

Hon menar att problemen är störst på vänsterkanten när det gäller den så kallade "identitetspolitiken".

– Bara att det finns en diskussion om vilken hudfärg människor har inom vänstern är djupt problematiskt. I stället borde man fokusera på det som är viktigt – hur man bygger vidare på ett starkt samhälle och ser till att människor utbildar sig och att fler jobb skapas. Man sviker arbetarklassens barn när man inte gör en klassanalys och i stället håller på med en debatt om kultur och identitet som inte leder någon vart.

Hon säger att hon själv vägrar acceptera att hon ska tycka på ett speciellt sätt på grund av sin bakgrund.

– Men nu känns det som att debatten handlar om att man sätter en färgskala i ansiktet på människor, så kallad "rasifiering", någon form av vithetsnorm där man klassificerar människor utifrån en färgskala som gör att de ska tycka vissa saker. Det är oerhört problematiskt.

”Man fokuserar på helt fel saker”

Aida Hadzialic menar också att den debatt som förs på många håll leder till att stora delar av befolkningen glöms bort.

– Den unge killen på landsbygden som inte får ett jobb och inte klarar skolan är lika viktig som killen i förorten som är i samma situation. Det är det vi ska fokusera på, inte att de är två olika identiteter. Vi sviker arbetarklassens barn både i förorten och på landsbygden när debatten blir så skev.

Det är långt ifrån den debatt som behövs, menar hon.

– Man fokuserar på fel saker i stället för de verkligt stora behov som finns, när det gäller arbetslöshet, bostäder och skola.

Hon lyfter fram debatten som för några år sedan rasade kring seriealbumet "Tintin i Kongo" som exempel.

– Den elitistiska identitetsdebatten kring det och högerns besatthet av invandrarlöner är återvändsgränder.

Hon säger att hon även stör sig på debatten inom borgerligheten.

– På högerhåll handlar det mer om att man hamnat i en kulturdebatt om vissa gruppers beteende på en kollektiv nivå. Man säger att en grupp har samma tendenser.

Hur tror du svenska folket ser på debatten?

– Jag tror inte alls de känner igen sig. Jag är också rädd för att de provocerar fram krafter som är dåliga för det här samhället. Man tappar fokus på det som är viktigt på riktigt, de generella reformerna om välfärd och ekonomi. Det är så man lyfter människor.

För några år sedan pratade dåvarande KD-ledaren Göran Hägglund om "verklighetens folk" som inte kände igen sig i debatterna på kultursidorna. Hade han rätt?

– Jag förstår vad han menade med själva tanken om att det finns ett visst sätt som människor utanför Stockholm resonerar på och att man ofta glömmer det på ledar- och kultursidor. Det är något som jag vill fokusera på och det är därför jag lyfter det här.