”Därför måste man samtycka till sex”

1 av 4
SAMHÄLLE

I dag presenteras förslaget till en ny sexualbrottslagstiftning.

Där är kravet på samtycke vid sex en av punkterna.

– Passivitet kan inte tolkas som frivilligt deltagande, säger Mari Heidenborg, som lett utredningen.

Efter fler år av debatt överlämnas förslag om skärpt sexualbrottslagstiftning över till justitieministern. En av de viktigaste punkterna i utredarnas program är skrivelserna om frivillighet och oaktsamhet.

– Den principiella frågan är att man höjer kravet på människor att försäkra sig om att de man har sex med deltar frivilligt, säger Annika Hirvonen Falk, ledamot i kommittén (MP).

Övergrepp via nätet

Kommitténs färdiga arbete har letts av lagman Mari Heidenborg. Enligt henne ska den nya lagen "normativt uttrycka vad som är okej sex" i ett "modernt och jämställt samhälle".

– Vi vill tydliggöra att frivilligheten måste komma till uttryck, antingen att man pratar om det, eller genom – vilket naturligtvis är vanligare – genom fysisk respons.

– Passivitet kan inte tolkas som frivilligt deltagande, säger Heidenborg.

När det gäller så kallade virtuella våldtäkter vill man förtydliga i texten att övergreppen kan vara straffbara även när gärningsmannen inte själv utför övergreppen.

Känt sedan tidigare är bland annat också att man kommer att föreslå en möjlighet till hårdare straff, att själva våldtäktsbegreppet slopas och att man inför den efterfrågade skrivningen om samtycke samt ett så kallat oaktsamhetsrekvisit.

– Förslagen kommer att få verklig effekt, både på vad som är kriminaliserat och på samhällets normer, säger Annika Hirvonen Falk, miljöpartist och en av kommitténs många ledamöter.

Finns det en gränsdragning där som kan bli svår?

– Vi har besökt andra länder som har en liknande modell, där har man inte uppfattat att det har blivit en problematisk fråga. Nu underlättar vi för domstolarna i bedömningen,tidigare har ofta den tilltalade invänt att den målsägande var med på det våldet.

Problem med polisen

Utredaren Mari Heidenborg sa under presskonferensen att det finns stora problem inom polisen, som bland annat handlar om attityder.

Polismyndigheten har redan identifierat problemen, men Heidenborg säger att brottet inte får de resurser som krävs och att de därför prioriteras ner.

– Det handlar om ledning, styrning, resurstilldelning och attityder, säger Heidenborg.

"Ordentligt stöd"

Justitieminister Morgan Johansson tror att den största förändringen kommer att handla om omhändertagandet för målsäganden.

– Den delen, som handlar om målsäganden, har störst betydelse. Att man kommer in tidigare och kan ge ett ordentligt stöd, så man orkar stå distansen ut och klara av en rättegång, säger Morgan Johansson.

Trots att han ser positivt på utredarnas förslag så tror han att diskussionen kring lagstiftningen kommer att leva vidare.

– Jag tror det här är en debatt som vi kommer att få föra i alla tider. Hur bra lagstiftning man än har, så ska man komma ihåg att de här brotten präglas av svåra bevislägen. Det kommer alltid att finnas enskilda exempel på domar som människor kommer att reagera på. Men med den här ingången och de här huvudförslagen tror jag vi kommer att klara upp fler brott och göra situationen bättre.