Välfärdsutredningen vill se tak för vinster

Alliansföreträdare kritiska till förslagen

1 av 3 | Foto: LASSE ALLARD
Ilmar Reepalu har lämnat över den 860 sidor tjocka Välfärdsutredningen till regeringen.
SAMHÄLLE

Nu har utredaren Ilmar Reepalu lämnat den 860 sidor tjocka Välfärdsutredningen till regeringen – med förslag på vinsttak på sju procent för välfärdsbolagen.

– Mycket av det vi föreslår hade man önskat hade funnits på plats för 20 år sedan, säger Reepalu.

Bråket om utredningen är redan i full gång – Jan Björklund och Annie Lööf uppmanar regeringen att slänga förslagen i papperskorgen. Men Stefan Löfven är hoppfull:

– Vi ska ha ordning och reda i välfärden, säger statsministern.

Välfärdsutredningen kom till efter en överenskommelse mellan regeringspartierna S och MP samt Vänsterpartiet efter valet 2014.

Ex-kommunalrådet och utredaren Ilmar Reepalu lade fram sina slutsatser till civilminister Ardalan Shekarabi (S) på tisdagen. Man har tittat på villkoren för privata företag och organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet, från skolor till äldrevård.

Reepalu: Ingen vanlig marknad

Ilmar Reepalu inledde pressträffen på Rosenbad med att slå fast att många av de förslag som finns i Välfärdsutredningen borde ha funnits på plats redan för 20 år sedan. Han vill se ett vinsttak på sju procent plus statslåneränta för bolagen i välfärdssektorn och menar att huvuddelen av de skattefinansierade pengarna ska stanna i verksamheterna.

– Stora vinster innebär att resurser används till annat än välfärd, säger han.

Han slog också fast att välfärden inte kan ses som en "vanlig marknad" där kunden väljer utifrån krav på ekonomi och kvalitet, eftersom den också omgärdas av en rad samhällsmål.

– Vem är kund i skolsystemet där det är staten som lägger villkoren? säger Reepalu.

"Ökar segregeringen"

Utredaren menade också att dagens system har ökat segregeringen. 65 procent av friskolornas elever kommer från hem med hög socioekonomisk standard.

Reepalu slog fast att det skett en koncentration bland ägarna till välfärdsföretagen, där stora koncerner dominerar allt mer.

– Vi har en utveckling med mindre mångfald och mindre valfrihet. Stora koncerner köper nämligen upp stora delar.

Under pressträffen slog Reepalu fast att välfärdssektorn präglas av övervinster och gick genom avkastningen på operativt kapital inom välfärden. Inom utbildningsområdet är snittet 34 procent och i hälso- och sjukvård 51 procent.

Han lyfte också problem med att enbart låta kvalitetskrav, utan vinsttak, vara vägledande för att få bukt med de problem som i dag omgärdar verksamheterna.

– Vi konstaterar att det är svårt att beskriva vad som är kvalitet i verksamheten. Skulle vi låta kvaliteten vara avgörande för om ett företag skulle få ta ut vinst skulle vi hamna i ett rättsosäkert läge, säger Reepalu.

Bråket redan i full gång

Att utredningen föreslår ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan har redan väckt stor ilska i delar av det politiska Sverige. Alliansen säger blankt nej till en generell vinstbegränsning och L-ledaren Jan Björklund har gått så långt som att uppmana regeringen att slänga utredningen i papperskorgen.

– Det här är ett mycket hårt slag mot valfriheten för föräldrar och patienter, säger Björklund till TT.

Även Annie Lööf (C) är kritisk.

– Regeringen behöver stoppa utredningens förslag om att begränsa valfriheten i papperskorgen, annars väljer man ideologi  före elevernas skola och de äldres omsorg. Istället för att attackera den valfrihet människor värdesätter högt vill Centerpartiet säkerställa en hög kvalitet i välfärden genom nationella kvalitetskrav och en skarpare tillsyn, säger hon.

Löfven: Vi ska ha ordning i välfärden

Ardalan Shekarabi tog emot utredningen och ska nu sätta sig in i dess slutsatser. Redan i eftermiddag tar han emot Alliansen och Vänsterpartiet för att diskutera utredningen. Han hoppas på konstruktiva samtal.

– Min utgångspunkt är att vi ska ta fram effektiva förslag som sätter stopp för vinstjakten i skolan, det är vårt ansvar. Sedan får partierna ta ställning utifrån sina synpunkter. Men det är ingen idé att lagstifta utan att vi uppnår de målsättningar vi har, som handlar om att skattepengarna ska användas till det de är avsedda för, säger han.

Statsminister Stefan Löfven är hoppfull om att man ska kunna nå ett resultat.

– Vi ska diskutera både med V och de fyra borgerliga, sedan får vi se vart vi har kommit, säger han.

– Vi måste få ordning och reda i den svenska välfärden. Skattebetalarnas pengar ska användas till det de är avsedda för, skola, vård och omsorg. Jag hoppas vi ska komma till en sådan lösning så att vi får ordning och reda i välfärden.

FAKTA

Kommentarer om Reepalus utredning

Jonas Sjöstedt (V) tyckte om det han hörde, men vill gå längre:

– Jag tycker att sju procent är för generöst, även om det kommer åt väldigt mycket av de vinstuttag som sker, och att många miljarder skulle stanna i välfärden, säger han till TT.

Anna Kinberg Batra (M), är förvånad över att Reepalu tog avstånd från att definiera kvalitet ordentligt.

– Sveriges stora problem är att det finns skolor där inte ens hälften av niorna lär sig tillräckligt. Vill man lösa det problemet måste man ta kvalitet på allvar och vara beredd att agera när välfärden sviker. Det saknar jag i utredningens förslag, säger hon till Aftonbladet

Tycker du också att utredningen borde slängas i papperskorgen, som Lööf?

– Nu har Reepalu jobbat färdigt. Hans experter har protesterat. Men det som Sverige skulle behöva göra och det regeringen borde fundera på är om man ska fortsätta att hota med barn på börsen, eller ska man se till att barnen lär sig mer i skolan. Jag tycker att det är valfärdens kvalitet som måste vara det som leder oss framåt. Kan vi agera nu för att se till att kvaliteten funkar och inte sviker, då är jag beredd att medverka till det. 

Tobias Baudin, ordförande i Kommunal, i ett pressmeddelande:

– Det är ett väldigt genomtänkt och välarbetat förslag, och det märks att utredaren har en god inblick i problemen med vinstdrift i välfärden.  Med den lösning som Ilmar Reepalu presenterar skulle 4.5-5 miljarder kunna återföras till välfärden varje år.

Philip Botström, ordförande i SSU, som menar att sju procents vinsttak är för högt:

– Vi tycker att vinstintresset måste bort helt ur skolan.  Förslagen är inte tillräckliga för att komma åt de aktörer i skolan vars enda syfte är vinst, säger han i ett pressmeddelande.

Günther Mårder, VD för Företagarna i ett pressmeddelande:

– Förslaget kommer att slå hårt mot de småskaliga, seriöst verkande företagarna, som ofta gör långsiktiga satsningar med eget kapital för att utveckla väl fungerande verksamheter. Förslaget urholkar kraftigt incitamenten och förutsättningarna för dem att fortsätta att bedriva och utveckla sina verksamheter. Utredningen hör hemma i papperskorgen.