Så kohandlade Sverige för platsen i FN:s säkerhetsråd

Auktoritära regimer vill ha gentjänster

1 av 5
SAMHÄLLE

Sverige har kampanjat hårt för en plats i FN:s säkerhetsråd.

Enligt dokument som Aftonbladet tagit del av har regeringen förhandlat med auktoritära regimer för att säkra röster.

Dokumenten visar bland annat hur Etiopien vill ha Sveriges stöd för att få en topposition i FN-organet Unesco.

Den 28 juni valdes Sverige in i FN:s säkerhetsråd. Efter en lång och intensiv kampanj sitter Sverige nu på en av de icke-permanenta platserna i rådet.

– Sverige är tillbaka i världen och FN, det här är en bragdseger, sa utrikesminister Margot Wallström när platsen var säkrad.

Arbetet för att få en plats i rådet tog fart på allvar efter regeringen Löfven tillträtt hösten 2014. Under kampanjen har svenska representanter besökt ett flertal länder. Särskilt krut har lagts på mindre nationer, vars röst väger lika tungt som stora.

Aftonbladet har tagit del av dokumentation som sammanställts efter några av besöken runt om i världen. En anteckning är från ett möte med Etiopiens premiärminister Hailemariam Desalegn. Han lovar att stödja Sveriges kandidatur men tillägger att Etiopien kommer söka Sveriges stöd för att få ett toppjobb inom FN, posten som generaldirektör i Unesco. Valet av ny generaldirektör till Unesco sker nästa år då Sverige sitter i både säkerhetsrådet och styrelsen för Unesco. 

Vill ha mer investeringar

I dokumentet står det också att regeringen måste följa upp samtalen och ha "uppmärksamhet på eventuell förfrågan om GD-posten Unesco".

En annan anteckning är från ett möte i Benin i Västafrika. Där står det att presidenten vill öka samarbetet med Sverige, inte minst när det kommer till investeringar. Regeringens representant skriver: "Jag utlovade försök ordna möten för besökande PR hos Business Sweden" "Ett möte på Business Sweden bör undersökas". (Business Sweden ägs både av svenska staten och näringslivet och har som mål att stärka Sverige som en handelspartner.)

I en tredje anteckning, från ett möte med öriket Komorerna, lägger landets president fram ett direkt önskemål om svenskt stöd för att träna diplomater. Under rubriken "Följ upp" står det: "SRK tillsammans med AF tittar på möjligt stöd till träning diplomater".

Värt att diskutera

Ann-Marie Ekengren är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med specialområdet svensk utrikespolitik. Hon tycker inte det är uppseendeväckande att Sverige möjliggör möten med Business Sweden. Däremot tycker hon att ett eventuellt stöd till Etiopien är mer problematiskt.

– Där tycker jag det är väsentligt om Sverige verkligen tycker att Etiopien är den bästa kandidaturen. Hade vi tyckt att någon annan var bättre, och vi bara hade bytt tjänster, är det värt att diskutera det här.

Flera av länderna som Sverige besökt i kampanjen för en plats i säkerhetsrådet klassas av den ansedda tidskriften The Economist som auktoritära. Etiopien kommer på plats 123 av 167 i tidningens demokratiindex, Komorerna på plats 125.

Avslöjar inte hur Sverige röstar

Niclas Kvarnström, dåvarande chef för säkerhetsrådskandidaturen på UD, vill inte uttala sig om hur kampanjen gått till i olika länder. Däremot säger han att Sverige använder sig av röstbyten, men att det är en del av en helhetsbedömning.

– Röstbyten är en komponent i kandidaturer.

Kommer Sverige ge sitt stöd till Etiopien?

– Vi avslöjar som regel inte hur vi röstar i slutna omröstningar. Men Sverige ingår inte röstbyten som vi inte kan stå för.

Även omröstningen som säkrade Sveriges plats i säkerhetsrådet var sluten. Det går med andra ord inte att se vilka länder som röstade på Sverige.

M: Vi kräver svar

Moderaternas utrikespolitiska talesperson Karin Enström tycker att Aftonbladets uppgifter visar att regeringen har mer att redovisa.

– Vi undrar vad regeringen Löfven har lovat och vi kräver svar, säger hon.

Är du förvånad över att kampanjen tycks ha gått till så här?

– Vi har stött kandidaturen helhjärtat och är glada över att Sverige fått en plats. Däremot har vi krävt svar på vad kampanjen har kostat och om det har utlovats något som kan krävas tillbaka.

Riksdagens utrikesutskott har sedan tidigare inlett en granskning om hur kampanjen till säkerhetsrådet har gått till.