Donald Trumps linje – en chock

1 av 6
SAMHÄLLE

Donald Trump har öppnat för att erkänna Rysslands annektering av Krim.

Det har sänt chockvågor ända in i det svenska regeringskansliet, som sett USA som en viktig allierad.

I dag när Stefan Löfven tar emot Ukrainas president Petro Porosjenko står Trump-oron högt på agendan.

– Trumps uttalande är uppseendeväckande, Rysslands annektering är det tydligaste brottet mot den europeiska säkerhetsordningen sedan andra världskriget, säger en regeringskälla.

USA har varit en viktig allierad för Sverige och Europa i sanktionerna mot Ryssland för annekteringen av Krim. Det har funnits en enighet i att den ryske presidenten Vladimir Putin måste uppfylla de löften han gav i Minskavtalet som förhandlades fram med ledningarna i Tyskland och Frankrike. Det handlar bland annat om att dra tillbaka vapnen i Ukraina, där cirka 10 000 personer dödats i konflikten, och att släppa fångar.

Men efter valet av Donald Trump som president har oron spridit sig i frågan. Ingen vet hur Trump kommer att agera i frågor som rör Ryssland. Trump har pekats ut som "Putin-vänlig" och har under valrörelsen även öppnat för att slopa västs sanktioner och erkänna annekteringen av Krim.

– USA varit väldigt tydliga tidigare och haft sina sanktioner på samma sätt som vi i EU, men nu har vi ett mycket stort frågetecken, säger en källa.

Porosjenkos besök får ökad betydelse

Bedömare som Aftonbladet talat med menar att det upptrappade världsläget ytterligare ökat betydelsen av Petro Porosjenkos besök i Stockholm i dag.

– Besöket blir viktigt för att i det här osäkra läget kunna ha direktkontakt med Ukraina och få en chans att resonera om hur vi ser på saker. Ukraina är väl medvetna om att Sverige är väldigt kritiska mot Ryssland och annekteringen av Krim och det krig man bedriver i östra Ukraina. Men hur Trump kommer att agera vet vi inte, han är ju ingen politisk person, säger Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott (S).

Statsminister Stefan Löfven (S) uppges ha en nära relation till Ukrainas president, han har besökt Kiev och de båda har träffats både på tu man hand och i större grupper i EU-sammanhang. De ringer också varandra då och då. Sverige är dessutom en av de största bidragsgivarna till Ukraina och beviljade förra året även ett lån till landet på 100 miljoner dollar, pengar som står i färd att betalas ut.

– Mötet är en viktig markering om att Sverige står på Ukrainas sida, att vi inte accepterar annekteringen av Krim och att Sverige vill fortsätta driva på sanktionerna mot Ryssland så länge de inte uppfyller Minskavtalet, säger en källa inom regeringskansliet.

Nya förhandlingar om sanktioner väntar

Det är dock inte enbart valet av Donald Trump som ska avhandlas, uppger källor för Aftonbladet.

Stefan Löfven väntas ta upp vad som förväntas av Ukraina, i fråga om att fortsätta att arbeta för ökade reformer i landet och ta krafttag mot korruption och andra hinder för ett fungerande samhällssystem. Men man kommer också prata ihop sig om hur man går vidare när avtalet om sanktioner mot Ryssland ska omförhandlas i januari, menar Aftonbladets uppgiftslämnare. Hittills har EU-länderna varit eniga i frågan, även om det har diskuterats om man bör lätta på sanktionerna.

– Senaste EU-mötet kom att präglas av att Ryssland hade uppfört sig så aggressivt i Syrien, så det blev aldrig någon verklig diskussion, säger en källa.

Vid senaste mötet i EU-kretsen framhöll Sverige att man ville öka på sanktionerna mot Ryssland ytterligare, mot bakgrund av upptrappningen i Syrien. Men den striden gick man förlorande ur.

"Största hotet sedan andra världskriget"

En källa inom regeringskansliet menar att den ryska annekteringen av Krim och stödet till separatister som agerar i östra Ukraina är det allvarligaste brottet mot säkerheten i Europa sedan andra världskriget.

– Det bidrar till osäkerhet och stabilitet i vår närhet. I Estland, Lettland eller Litauen känner man av det ännu starkare.

FAKTA

Minskavtalet

Rysslands president Vladimir Putin, Ukrainas president Petro Porosjenko, Frankrikes president Francois Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel möttes i februari 2015 i Vitrysslands huvudstad Minsk. De förhandlade fram en uppgörelse för vapenstillestånd i östra Ukraina. Värd för mötet var den vitryske ledaren Aleksandr Lukasjenko.

Uppgörelsen kallas för Minsk 2, och manar till vapenvila i konflikten samt en rad politiska, ekonomiska och sociala åtgärder för att göra slut på konflikten i östra Ukraina. Bland annat ska båda parter dra tillbaka tyngre vapen, som robotar, och släppa fångar. Lokala val ska hållas i östra Ukraina.

Konflikten bröt ut i början av 2014 och har skördat över 9 500 liv.

Av: TT (oktober 2016)

Röster om Porosjenkos besök:

Karin Enström, vice ordförande i utrikesutskottet (M), menar att besöket är ett viktigt tillfälle att visa att Sveriges politiska och ekonomiska stöd till Ukraina kvarstår.

– Det är oerhört viktigt att EU fortsätter och är eniga i sin syn både vad gäller stödet till Ukraina och den starka kritik vi har mot Rysslands agerande, med illegal annektering av Krim och aggressionerna i östra Ukraina. Jag förutsätter att Stefan Löfven kommer att vara tydlig med att det är vad man driver i EU. När det gäller Trump så är ju han ett oförutsägbart kort, det ökar ju osäkerheten. Vi vet inte vad han kommer att göra som president.

Hans Linde, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson (V):

– Trumps seger i presidentvalet innebär en enorm osäkerhet om USA:s framtida utrikespolitik. I detta läge blir det än viktigare att Sverige för en självständig utrikespolitik och har en aktiv dialog med andra länder. Det gäller inte minst i vårt redan osäkra närområde, där det finns en betydande risk att USA med Trump närmar sig Europas mest konservativa och auktoritära regeringar.

Elektorsrösterna är nyckeln – vi förklarar USA:s valsystem

  USA – efter valet