Polisen om vapenfilmerna på nätet: Slå larm

”Vi är beroende av tips”

NYHETER

De unga män som med vapen i hand visar upp sig på internet är – åtskilliga.

Att agera i samtliga fall är ogörligt, menar polisen.

– Vi är helt beroende av tips från allmänheten för att kunna göra något. Informationen från filmerna räcker sällan, säger Anders Ahlqvist.

Vi har sett det förr. Unga män som först lägger ut dödshot på internet – och sedan går till handling.

Men en film på nätet. Räcker det för att polisen ska larmas?

– Nej, det räcker inte. Det råder ett informationsöverflöde på internet, alla skjutningar på Youtube är inte reella hot, säger Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie på IT-brottssektionen på Rikskriminalen.

Han menar att det är omöjligt att agera på samtliga.

Svårt ingripa

– Den här typen av motiv – unga män som står på skjutbanan och avfyrar vapen – är väldigt vanliga. Vi behöver generellt sett mer information för att kunna ta ställning.

Att den 22-årige gärningsmannen, som på tisdagen dödade tio personer i finska Kauhajoki, tagits in av polis utan att de vidtagit ytterligare åtgärder tycker han visar på svårigheterna.

– Jag kan föreställa mig konversationen: "Ja, jag står på skjutbanan och skjuter med ett vapen som jag har licens för." Vad ska polisen göra då? Är han inte misstänkt i övrigt finns inte så mycket att göra.

Aldrig fel larma

I Sverige går det enligt rådande vapenlag att agera mot licensinnehavare om de lider av sjukdom eller något känt missbruk. Men är den enda information man har en film på Youtube så går lagen inte att tillämpa.

Det är alltså fel att slå larm bara för att man sett en film på nätet?

– Nej, det är inte fel. Men om man vet något mer om personen, om människan och omständigheterna, blir det lättare att agera. Då är vi jätteintresserade.

Hur brukar ni agera när ni får information?

– Det är svårt att säga något generellt. Vi följer upp och gör kontroller. Det har hänt att vi har använt oss av gärningsmannaprofilgrupper.

Många copycats

I november 2007 stängdes Wenströmska gymnasiet i Västerås efter hot på internet. Enligt Anders Ahlqvist är detta inte helt ovanligt – dock sker det oftast utan mediers vetskap.

– Det finns flera exempel som inte har stått i tidningen – och det ska nog inte heller stå i tidningen. Vi vet att folk härmar det här beteendet, vilket gör det svårare att skilja ut när ett visst beteende är felaktigt. Det är idolsyndromet, folk vill bli kända och internet är en arena för att göra sig intressant. Men många av de här har gränsen att inte skjuta, för dem räcker det att sticka ut.

Marianne Thorén-Andersson är rektor vid Wenströmska gymnasiet i Västerås. Hon säger att beslutet att stänga skolan var en ren trygghetsåtgärd.

Fullt allvar

– Det var en trygghetsåtgärd – och så ville vi att polisen skulle få arbeta i lugn och ro. Det var de två huvudskäl som fick mig att agera.

Det var också skolan som låg bakom den polisanmälan som gjordes efter att en elev uppmärksammat hoten på Youtube.

– Polisen tog dem på fullaste allvar efter att ha gjort en utredning. Men att stänga skolan var ett beslut från skolledningen. Beslutet uppskattades av eleverna. De flesta sa att de kände sig trygga när de kom tillbaka. Det fanns fog för vårt agernade, men det var ett stort beslut som kunde ha tolkats åt andra hållet.

Beroende av tips

Att veta när ett hot på internet ska tas på allvar är omöjligt – för samtliga inblandade.

Men Anders Ahlqvist ser hellre att man, liksom i fallet med Wenströmska gymnasiet, larmar en gång för mycket än en gång för lite.

– Det är viktigt att säga att polisen är helt beroende av tips för att kunna agera.