”När Juholt pratar lyssnar man”

Det finns en annan socialdemokrati än den vi sett de senaste tjugo åren. Det stod tydligt när Håkan Juholt äntligen stod i talarstolen. Talets upptakt var hämtat ur en artikel som Stina Oscarsson skrev här på Aftonbladets kultursida den 14 mars 2011: Ska människan vara medborgare eller kund?

– Det finns ingen vänster- och högerfalang i det här partiet, alla är socialdemokrater, sa Mona Sahlin i fredags. Den här kongressen visar nåt annat – hela partihistorien visar nåt annat. Juholts tal var en direkt replik: vi ska diskutera mera, det ska vara högt i tak.

När Juholt pratar lyssnar man. Talet innehöll inget konkret, men tonen, anslaget, var lika oemotståndligt som råttfångarens flöjtspel i Hameln. Kanske är han lite för kär i att stå på scenen – som saknar röda fanor, det kan betyda allt eller ingenting – och ibland är han lite väl utstuderad. Som när han citerar Olof Palme och försöker gunga med fötterna på samma sätt.

Om jag var Fredrik Reinfeldt skulle jag vara vettskrämd; Juholt är den förste partiledaren på tjugo år som kommer presidera ett 45-procentsparti. Man förstår att borgarpressen gör allt för att staga upp den socialdemokratiska partihögern, men frågan är vad Vänsterpartiet kan göra för att inte förblekna i jämförelse – mer än att byta partiledare.