Ett geni – under skalet

Apples grundare Steve Jobs, 56, är död. Det vet du så klart redan.

Varje tidning och tv-kanal världen över har redan berättat hur han förlorade sin kamp mot cancern.

Myten jäser, de stora orden verkar inte vilja ta slut. Steve Jobs var geniet. Kungen av elektronik, en digital Messias, som korsbefruktade hård- och mjukvara och födde digitalt guld.

Men vem var han egentligen?

Steve Jobs höll benhårt på sitt privatliv, han talade nästan aldrig om sig själv. Men självklart har detaljer sipprat fram.

Hans mamma Joanne Simpson ska inte ha fått gifta sig med pappan, den syriske invandraren Abdulfattah John Jandali.

Hon bestämde sig för att adoptera bort sonen till ett arbetarklasspar i San Francisco, mot kravet att de skulle betala hans utbildning på universitet.

Det kunde hon ha struntat i. Steve Jobs var lätt ordblind, blev uttråkad av skolan och hoppade av universitetet redan efter en termin.

Vad skulle han göra med sitt liv?

Steve Jobs sov på golvet hos kompisar, pantade cola-burkar för att få råd till mat och gick varje söndag elva kilometer för att få äta sig mätt gratis hos Hare Krishna – samtidigt som han byggde upp Apple.

– Jag älskade det, har han sagt.

Jobs for till Indien, rakade håret, prövade den hallucinogena drogen LSD, och beskrev långt senare detta som en av de två eller tre viktigaste saker han gjort i livet.

Andligheten fann han i Asiens religioner. Steve Jobs studerade zen-buddism och kalligrafi och övervägde ett tag att bli munk.

Han lyssnade på Beatles och Grateful Dead, men allra mest Bob Dylan.

Kärleks- och familjelivet gick så där.

Sin första dotter Lisa, som han fick med en high school-kärlek, ville han först inte kännas vid.

I domstolen hävdade han att han var infertil och det krävdes både blodprov och domstolsbeslut innan han tog sitt ansvar.

Sin biologiska syster Mona Simpson, känd författare, träffade han först i trettioårsåldern.

Till sist fann han kärleken i hustrun Laurene. De gifte sig för tjugo år sedan i nationalparken Yosemite, fick barnen Reed, Erin och Eve och hade – enligt Silicon Valley-skvallret – ett lyckligt äktenskap.

Lugnet och andligheten följde inte alltid med till jobbet. Kritiker har beskrivit Jobs besatthet, det näst intill sjukliga kontrollbehovet.

Hur han kunde skrika på sina egna medarbetare. Gå över gränsen.

– När förlorade du oskulden? frågade han under en jobbintervju.

Anställda på fabriker i Kina tvingades skriva på slavliknande kontrakt, där de bland annat förbjöds att begå självmord.

Kungen av prylvärlden levde själv enkelt.

Huset utanför San Francisco var visserligen inte litet, men besökare vittnade om en extrem minimalism. Tomma ytor. En bild på Einstein. Några stolar, sängar.

Föga förvånande följde dieten samma asketiska mönster. Det var frukt och grönsaker och fisk. Strikt ekologiskt, så klart. Det sägs att favoritmaten var råa morötter. Bästa drycken örtte.

Allt inhandlat i Whole Foods ekologiska supermarket i Palo Alto, där personalen vittnar om att de sett Jobs gå runt barfota.

Kostymerna byttes med åren mot svarta polotröjor, Levi’s-jeans och gympadojor från New Balance.

När cancern kom vägrade han först att låta sig opereras, i stället ville han bli botad genom en särskild diet. Först efter nio månader lyckades Apples styrelse övertala honom att göra den livsviktiga operationen.

Skulle han ha levt i dag om han inte väntat?

Vissa läkare tror det.

Abdulfattah John Jandali förstod inte vem hans biologiske son var förrän för några år sedan.

För New York Post har han berättat hur han började skicka några försiktiga mejl till sonen, enkla gratulationer på födelsedagarna. Ringa ville han inte, han var rädd att sonen skulle tro att han var ute efter hans förmögenhet.

– Jag hoppas Jobs ringer mig någon gång så vi skulle kunna ta en kopp kaffe, sa Jandali, nu 80.

Men Steve Jobs ringde aldrig.

Nu är han död och hans familj och anställda och Apple-älskare världen över försöker pussla ihop skärvorna av ett liv som var så brokigt, men varje dag helt och hållet hans eget.

Eller, som han sa själv:

”Din tid är begränsad, så slösa inte bort den på att leva någon annans liv.”