Massakern var Breiviks plan B

NYHETER

Anders Behring Breivik första plan var att spara ihop 25 miljoner kronor för att marknadsföra och få ut sitt manifest.

Genom aktiespekulationer byggde han upp ett större kapital, skriver norska Finansavisen.

Men när han förlorade pengarna blev han desperat och gick vidare till plan B: massakern.

Som 24-åring tjänade Anders Behring Breivik sin första miljon. Detta skildrar han stolt i sitt manifest. Några år senare formade han sin önskan, att tjäna ihop till 25 miljoner kronor för att skapa en organisation och på lagligt vis distribuera manifestet. Han hade redan då bestämt sig för att gå vidare till plan B, ”operationen”, om det skulle misslyckas.

Växte till fyra miljoner

2002 startade han sin egna firma, Anders Behring Breivik, ENK. Företaget arbetade med att outsourca programmeringstjänster till kunder i bland annat USA och Europa.

"De närmaste åren hade jag sju anställda i fem länder, en i USA, två i Ryssland, en i Rumänien, ett i Indonesien och två i Norge" skriver han i manifestet.

Efter några år hade kapitalet växt till fyra miljoner kronor och sparandet gick in i en ny fas. Anders Behring Breivik satte företaget i konkurs 2008, då hade han redan börjat spekulera i aktier och råvaror för att snabbare få fram pengarna han behövde.

Förlorade på aktiehandel

Trots att aktiemarknaden var extremt stark under 2005 började han förlora pengar. Mellan 2005 och 2008 förlorade han två miljoner kronor.

”Aktiespekulationen gick inte. Jag måste skära ner på förlusterna och gå vidare till plan B. Jag har minimalt med pengar till att fullfölja mina två uppgifter”, skriver han.

De två uppgifterna var manifestet och den militära operationen, skriver Finansavisen.

Sålde av ägodelar för att finansiera massakern

För att minimera utgifterna flyttade han hem till sin mamma. Han betalade en hyra på 3 600 kronor i månaden och sålde av gamla ägodelar för att finansiera massakern. En Versace Rosenthal servis gick för 16 000, däremot valde han att behålla en 56 000-kronorsklocka av märket Breitling samt en värdefull vinsamling. Den sista lösningen för att få ihop pengar blev att skaffa fram flera kreditkort. I november förra året, i samband med att han försökte handla vapen, hade han 25 kreditkort, med flera hundra tusen kronor i utnyttjade krediter. Till slut sålde han även Breitlingklockan för 14 400 kronor.

Kunde inte betala hyran

När massakern närmade sig hade räkningar och inkassokrav samlats på hög.

”Jag är i en svår kreditkris ... detta problem skulle kunna sabotera hela projektet" skriver han i manifestet.

Han kunde inte betala hyran för gården och inte heller räkningarna för det konstgödsel han använde för att tillverka bomberna.

Han tog ut alla pengar på kreditkorten och bad hyresvärden och konstgödselföretaget om uppskov.

De sade ja.