”Hade blod på kläderna och skador”

Jens Stoltenberg om blixtmötet direkt efter attacken

SVÅRA DYGN Stoltenberg berättar om terrorattacken och timmarna som följde när dödssiffrorna bara steg. ”Jag kunde inte förstå hur ondskefullt det var”.
Foto: Foto: GÖRAN BOHLIN/VG
SVÅRA DYGN Stoltenberg berättar om terrorattacken och timmarna som följde när dödssiffrorna bara steg. ”Jag kunde inte förstå hur ondskefullt det var”.
NYHETER

Oslo. Minuter efter bombdådet i centrala Oslo ringde blodiga medarbetare sin chef för att fråga om han var i säkerhet.

Jens Stoltenberg satt på sitt privata kontor – och skrev på talet han skulle hålla för ungdomarna på Utøya.

Första samtalet för att beklaga sorgen från utlandet var på svenska.

SVÅRT ATT FÖRSTÅ Jens Stoltenberg blickar ut över förödelsen efter Anders Behring Breiviks bombattentat i centrala Oslo.
Foto: Foto: GÖRAN BOHLIN/VG
SVÅRT ATT FÖRSTÅ Jens Stoltenberg blickar ut över förödelsen efter Anders Behring Breiviks bombattentat i centrala Oslo.

Klockan 15.26 briserade bomben i regeringskvarteren i Oslo. Stoltenbergs kommunikationsrådgivare Arvid Samland befann sig på 16:e våningen – i byggnaden mitt emot. Den våldsamma tryckvågen tryckte in kontorets fönster och kastade Samland till golvet.

Blödande reste han sig och slängde sig på telefonen – för att ringa sin chef.

– Han frågade om jag mådde bra. Och så började han att beskriva, säger Jens Stoltenberg som plockade upp luren på sitt privata kontor i statsministerns bostad.

– Det har varit en explosion sa Samland. Det är fullt kaos.

Fem dygn efter terrordådet som krävt 76 människoliv berättar nu statsministern att han gråtit flera gånger.

– Jag har gråtit. Och jag tror att det är viktigt att gråta. Folk måste få sörja på det sätt de tycker är rätt, säger Jens Stoltenberg.

Fick splitterskador

Samland och det assisterande regeringsrådet Arne Spildo fick splitterskador, men begav sig efter explosionen till Stoltenberg.

– De hade blod på kläderna och skador. Vi gick till ett enskilt rum, där vi satt den första tiden. Det var de och Sindre Beyer som var tillsammans med mig när vi satt där, säger statsministern.

Den första tiden efter terrordådet var kaotisk, berättar Stoltenberg.

– Det var väldigt oklart. Det pratades om två bomber. Det pratades om en olycka, säger Stoltenberg.

När situationen lugnat ner sig ringde han sin fru Ingrid Schulerud.

– Familjen var i stugan och jag berättade att allt var bra med mig. Och sen satt jag i telefon med justitieministern, hälsoministern, utrikesministern och polisen.

”Var tydlig”

Utrikesminister Jonas Gahr Støre har sagt att många norrmän trodde att en islamistisk grupp låg bakom. Trodde du också det?

– Jag måste jobba med mig själv för att inte

vara fördomsfull. Spaniens premiärminister Zapatero har berättat för mig många gånger hur hans föregångare gjorde felet att gå ut för tidigt och peka ut skyldiga till terroraktionen i Madrid, och sa att de var säkra på att det var ETA. Men så var det al-Qaida. Jag var rädd att det var en organisation bakom. Jag var tydlig men sa att jag att inte vill dra några slutsatser.

Bara en knapp timme senare ringde ledaren för Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF, Eskil Pedersen, till Stoltenbergs rådgivare och berättade att det varit skottlossning på Utøya.

– Det första jag tänkte var: Skottlossning? Ett skott eller två? Men så förstod vi genom sms:en från AUF:are att det var mer än så.

I flera timmar gick uppgifterna om antalet döda isär.

– Vid åtta-niotiden på kvällen var bilden fortfarande förvirrad. De officiella siffrorna var väldigt låga. Under tiden fick vi in sms och samtal som sa att det måste vara fler än tio döda. De hade sett många.

”Kunde inte förstå”

Ett av de första namnen på döda som Stoltenberg fick höra – natten mot lördagen – var Monica Bøsei, som han känt i 20 år.

– Jag kunde inte förstå hur vansinnigt och ondskefullt det som hänt på Utøya var.

Förste internationella statsman att ringa Stoltenberg för att uttrycka sin sorg över tragedin var Greklands premiärminister Giorgos Papandreou.

Blev sömnlöst

– Han ringde på mobilen fredag kväll. Jag kände inte igen numret. Han pratar ju norska, eller han pratar ju svenska, så då sa han det är Giorgos. Jag blev lite osäker men så förstod jag att det var han.

Vid två-tiden gick Jens Stoltenberg för att försöka sova lite. Men det blev ingen sömn.

– Vid halv tre blev jag uppringd av en medarbetare om att polisen ville gå ut med uppgiften om 80 döda.

Hans svåraste tal

Vid fyratiden beslutade statsministern och hans utrikesminister Jonas Gahr Støre att bege sig till Sundvollen hotell där de överlevande samlats.

Sedan satte han sig att skriva sitt kanske svåraste tal någonsin. Det han höll på presskonferensen på morgonen efter massakern.

– I natt blev det klart att det som skedde på AUF:s sommarläger på Utøya

i går är en nationell tragedi. Det går inte att begripa. Det är som en mardröm, sa han.

Gunn Karei Hegvik,
Catrhine Slaaen,
Översatt: Esbjörn Sandin