Slaget om Iowa

1 av 3
Rött: Stat som röstade rebublikanskt förra året.Blått: Stat som röstade demokratiskt i förra valet.
NYHETER

Det är det mest ovissa amerikanska presidentvalet i modern tid. Och allt börjar i morgon. Då håller både demokraterna och republikanerna sina första primärval – i Iowa.

Därför är Iowa viktigt:

New Hampshire har traditionellt varit den stat där årets första primärval hålls – den här gången är det Iowa, med fem dagars marginal.

Det första primärvalet får normalt överlägset mest uppmärksamhet i media, och anses därför allmänt vara det viktigaste. Går det bra för en kandidat i Iowa kan det ge psykologisk effekt på ett nationellt plan.

KANDIDATER REPUBLIKANER

Rudy Giuliani, 63

New York

Känd för: Åtta år som borgmästare i New York.

Hjärtefrågor: Nationell säkerhet, lag och ordning.

Plus: Anses kunna attrahera mittenväljare och konservativa demokrater.

Minus: Många konservativa är skeptiska till hans liberala inställning i sociala frågor. Hälsan är ett frågetecken, låg på sjukhus före jul.

Chanser: Har länge varit favorit, men sjunkit i december.

Mike Huckabee, 52

Arkansas

Känd för: Guvernör i Arkansas. Blev hälsorörelsen ansikte sedan han gått ned i vikt.

Hjärtefrågor: Väver ihop social konservatism med en populistisk ekonomi. Vill höja skatter.

Plus: Har charm, humor och förmåga att tala direkt till det som kallas ”vanligt folk”.

Minus: Har ifrågasatt evolutionen. Angrips för att vara ”mjuk” i brottsbekämpningen.

Chanser: Ligger väldigt bra till i Iowa och hoppas att tidiga framgångar ska få nationell effekt.

Mitt Romney, 60

Massachusetts

Känd för: Första mormon som kampanjat nationellt.

Hjärtefrågor: Klassisk konservativ, numera. Vill ha truppförstärkningar, skattesänkning och abortförbud.

Plus: Statsmannamässig framtoning. Kan locka demokratiska väljare.

Minus: Motståndarna framställer honom som en opportunist. Var för fri abort 1994, nu motståndare.

Chanser: Hoppas att bra primärval ska få psykologisk effekt.

Övriga republikanska kandidater: John McCain, Fred Thompson, Ron Paul, Duncan Hunter, Tom Tancredo.

KANDIDATER DEMOKRATER

Hillary Clinton, 60

NEW YORK (URSPR. ILLINOIS)

Känd för: Första dam med maken Bill. Den första kvinnan i historien som har chans att bli amerikansk president.

Hjärtefrågor: Universell sjukvårdsförsäkring. Försöker lansera en förnyad version av ett förslag som maken tog död på.

Plus: Känd. Skicklig politiker. Älskad av supportrarna.

Minus: De som inte stöder henne tycker desto mer illa om Clinton. Framställs ofta som kall och kalkylerande. Har verkat trött.

Chanser: Leder alla mätningar, men avståndet krymper.

Barack Obama, 46

Illinois

Känd för: Slog igenom med ett hypnotiskt tal. Första svarta kandidat som haft chans att nå Vita huset.

Hjärtefrågor: Utbildning och sjukvård. Mer försiktig hållning än Clinton.

Plus: Står för det nya och unga. Briljant talare. Stöds av en lång rad celebriteter.

Minus: Framställs ofta som en god talare som inte står för nånting. Otydlig i sakfrågor.

Chanser: Clintons främsta utmanare. Kan ta ledningen i Iowa.

John Edwards, 54

North Carolina

Känd för: Var Kerrys vicepresidentkandidat 2004.

Hjärtefrågor: Den av huvudkandidaterna som står längst till vänster, talar mycket om fattigdomsbekämpning.

Plus: Anses rent estetiskt ha Kennedy-artade kvaliteter. Populär i sydstaterna.

Minus: Bredvid huvudmotståndarna framstår han som väldigt vit, väldigt man och väldigt medelålders. Kopplingen till Kerry är inte heller lyckad.

Chanser: Den ende som på allvar kan hota de två stora. Hoppas mycket på sydstaterna.

Övriga demokratiska kandidater: Bill Richardson, Joe Biden, Chris Dodd, Dennis Kucinich, Mike Gravel.

SÅ HÄR GÅR DET TILL – STEG FÖR STEG

Januari Partiernas kandidater utses genom primärval, med början i januari 2008. Registrerade väljare i samtliga stater får rösta.

Februari 5 februari, ”Supertisdagen”, hålls primärval i 20 delstater. Ofta blir de två största partierna klara då.

Mars Nomineringarna börjar ta form Ofta går det redan nu att säga vilka som ska representera partierna.

Juni Den 3 avslutar Montana och South Dakota sina primärval.

Sommar/hösten 2008 Delstaternas delegater, olika många beroende på delstatens storlek, skickas sedan till respektive partis nationella konvent, där presidentkandidaten formellt nomineras av partierna, och avlägger väljarnas röst.

Augusti Demokraternas partikonvent hålls 25–28 augusti i Denver, Colorado. Deras kandidat utses då officiellt.

September Republikanernas partikonvent hålls 1–4 i S:t Paul, Minnesota. Deras kandidat utses då officiellt.

September–Oktober Valkampanjerna drar igång på allvar. Kandidaterna turnerar över hala USA.

November Den 4 är valdagen. Presidenten utses indirekt, egentligen väljs elektorer som lovat rösta på en viss kandidat.

December Elektorskollegiet avlägger sina röster den 15, dessa räknas officiellt i kongressen 6 januari 2009.

Januari 2009 Den 20 är det Presidential Inauguration Day, då den nyvalde presidenten formellt tillträder.

Källor: NY Times, Washington Post, AP, CNN, Wikipedia.

FAKTA

De har styrt USA

George Washington 1789–1797

John Adams 1797–1801

Thomas Jefferson 1801–1809

James Madison 1809–1817

James Monroe 1817–1825

John Quincy Adams 1825–1829

Andrew Jackson 1829–1837

Martin Van Buren 1837–1841

William Henry Harrison 1841

John Tyler 1841–1845

James Knox Polk 1845–1849

Zachary Taylor 1849–1850

Millard Fillmore 1850–1853

Franklin Pierce 1853–1857

James Buchanan 1857–1861

Abraham Lincoln 1861–1865

Andrew Johnson 1865–1869

Ulysses Simpson Grant 1869–1877

Rutherford B Hayes 1877–1881

James Abram Garfield 1881

Chester Alan Arthur 1881–1885

Grover Cleveland 1885–1889

Benjamin Harrison 1889–1893

Grover Cleveland 1893–1897

William McKinley 1897–1901

Theodore Roosevelt 1901–1909

William Howard Taft 1909–1913

Woodrow Wilson 1913–1921

Warren G Harding 1921–1923

Calvin Coolidge 1923–1929

Herbert Clark Hoover 1929–1933

Franklin D Roosevelt 1933–1945

Harry S Truman1945–1953

Dwight D Eisenhower 1953–1961

John F Kennedy 1961–1963

Lyndon B Johnson 1963–1969

Richard M Nixon 1969–1974

Gerald R Ford 1974–1977

Jimmy Carter 1977–1981

Ronald Reagan 1981–1989

George Bush 1989–1993

Bill Clinton 1993–2001

George W Bush 2001–

Text: Per Bjurman Grafik: Paul Wallander