Ekonomin avgör presidentvalet

Obama och McCain försöker ta ledningen i ekonomifrågan

1 av 2 | Foto: Foto: AP Photo/APTN
Sent i natt talade USA:s president George Bush till folket om allvaret i landets ekonomiska sitution.
NYHETER

Bush vädjar nu till kongressen att släppa igenom det ekonomiska krispaket som ska rädda USA:s ekonomi.

Samtidigt försöker de två presidentkandidaterna att ta pole position i ekonomifrågan.

– Ekonomidebatten kommer att bli den helt avgörande i valet, säger Aftonbladets utrikesexpert Wolfgang Hansson.

Ofattbara 700 miljarder dollar. Så mycket vill Bushadministrationen skjuta till för att dämpa den amerikanska ekonomins fria fall. Men i kongressen råder stor tveksamhet.

– Jag tror att ledamöterna är rädda att tvingas stå inför sina väljare och förklara varför man skänker bort så mycket skattepengar till Wall Street som försatt landet i den här situationen, säger Wolfgang Hansson.

Bush var märkbart skakad när han i sitt tal i natt vädjade till kongressen. Han varnade för att världsekonomin helt enkelt kan kolapsa om inte kongressen vågar fatta beslutet.

På grund av ekonomikrisen valde John McCain i går att avbryta sin valkampanj. Han vill ocksåp ställa in den första presidentdebatten mellan honom och Obama som har planerats till fredag för att bege sig till Washington och hjälpa till att få igenom krispaketet.

Obama avvisade förslaget om att ställa in debatten.

Finns det en politisk strategi bakom kandidaternas agerande

– Absolut. Från och med nu kommer valkampanjen enbart att handla om ekonomi, så vida inte någon annan internationell kris uppstår, säger Wolfgang Hansson.

Barack Obama är den kandidat som enligt mätningar haft den största ekonomiska trovärdheten, medan John McCains trumfkort har varit utrikespolitiken. Det kan vara en av orsakerna till att McCain vill avstå från debatten, tror Wolfgang Hanson.

Samtidigt hyllas republikanernas presidentkandidat i de egna leden som något av en landsfader som riskerar sin kampanj för att ta itu med ekonomikrisen.

Obama replikerade i ett tal med att det måste vara en presidents viktigaste egenskap att kunna hantera två saker samtidigt.